Öarna mitt i Mälaren

Gods och gårdar på Aspö - Tosterö 1949

Följande text är hämtad ur Sveriges städer och samhällen jämte landsbygd - Södermanland, 1949. Observera att fel kan ha insmugit sig vid överföringen från originalet till datorn och vid den efterföljande redigeringen. Gårdsbeskrivningarna åtföljs i originalet av bilder på gårdarna, dessa hanteras separat och finns inte med i detta dokument.

För att få med de fastigheter som 1949 var belägna inom det som geografiskt är Aspö och Tosterö, så har även de dåvarande socknarna Vansö, Fogdö samt Strängnäs socken fått lov att bidraga med material. Dessa socknar tillhörde 1949 Åkers härad.
Observera också att materialet ingalunda är komplett. Flera gårdar är inte med, kanske beroende på att det antagligen var förenat med en viss kostnad eller att man helt enkelt inte var intresserad av att ingå i bokverket.

Innehållsförteckning:

Selebo härad
Aspö socken
Aspö jordbruk
Aspö - handel, industri och hantverk
Åkers härad
Fogdö socken
Jordbruk på Tosterö i Fogdö socken
Vansö socken
Jordbruk på Tosterö i Vansö socken
Strängnäs socken
Jordbruk på Tosterö i Strängnäs socken

SELEBO HÄRAD

Häradets namn är bildat som en inbyggarebeteckning, Selaöborna, formad efter den äldsta skrivningen av namnet på ön, som är Sila (1280 och 1285). Sila är otvivelaktigt ett urgammalt önamn och därför mycket svårtolkat. Det enda förklaringsförsök, som här kan framläggas, härstammar från Brate. Han sammanställer namnet med de närbelägna Ridö och Kurö, som han anser innehåller ord med betydelsen 'storm' eller 'kastby'. Sila åter skulle innehålla samma ord som ännu bevaras i norrländska dialekter nämligen 'sil' eller 'sel' (= lugnvatten). "Säkerligen hava de roendes från Birka på Prästfjärden norr om Ridön fått kämpa med nordans och västans ilar, till Selaön äntligen gav dem lä och lugnvatten, och öarna hava uppkallats efter dessa sjöfarandes erfarenheter." - Någon slutgiltig tolkning kan emellertid detta förslag ej göra anspråk på att vara.

Tingsställe.

På Selaön invid Kolsundet finas en runristning med ett mycket svårtytt innehåll, som tolkats sålunda: Ingefrid lät resa denna sten och stav efter Öulv, sin fader. Öulv gjorde detta ting i öster. Assur högg (runorna). Ginna utförde i väster. - Trots inskriftens dunkla formulering ger den oss dock en viktig upplysning. Här har gjorts ett ting eller en tingsplats. Vari arbetet bestod kan ingenting sägas om, men liknande uppgifter finns från Uppland samt från Södermanland på en runsten vid Aspa i Ludgo socken (se beskrivningen av Rönö härad). Norra stranden av Kolsundet skulle sålunda ha varit Selebo härads äldsta tingsplats. Det är intressant att hålla detta i minnet, när vi ur skrivna dokument lär känna namnen på häradets äldsta tingsplatser. Är 1365 skrevs Colhögha senare Kolhöga eller Kullöga. Intet sådant ortnamn har bevarats, men man behöver knappast tvivla på, att det var Öulvs gamla tingsställe, som då ännu var i bruk. En närmare topografisk undersökning av terrängen norr om Kolsundet skulle kanske kunna ge sannolikhetsskäl för vilken 'kolhög' d. v. s. vilken höjdformation det var, som ansågs lämpa sig särskilt väl som tingsmenighetens samlingsplats. Anledningen till att just denna ort valdes är lätt att klarlägga. Tingsplatserna brukade läggas i gränstrakter, så att tillfarten till dem blev ungefär lika lätt från två eller flera bygder inom häradet. Självfallet lades tingsplatsen också vid någon större genomfartsväg. Kolsundet utgjorde i äldre tider färjstället mellan Selaön och fastlandet, ty sundet mellan ön och landet söder därom var smalast ,här under den tid, då Mälaren-Östersjöns vatten stod högre och översvämmade de nutida strandängarna vid Stallarholmen. En bygdeväg går fortfarande fram från Toresunds socken till Kolsundet, och vägen fortsätter norr ut över Selaön. Där förenades den rika Selaöbygden med bygden i Taxinge och Kärnbo socknar, vilka två bygder, som vi senare skall se, tillsammans med Aspö socken sammansatte det äldsta häradet.

Jämsides med Kolhöga nyttjades emellertid Överselö kyrka som tingsplats under 13- och 1400-talen, ja det äldsta omnänmandet av en tingsplats i häradet (år 1358) gällde just Överselö kyrka, vilken plats kom att ligga så att säga på gränsen mellan Selaön och Aspön häradets tredje bygd av betydelse. Går vi då tillbaka till runstenen vid Kolsundet, så finns det en möjlighet, att därur kan utläsas en notis även om en gammal tingsplats väster ut i häradet, och gissningen att den västra platsen just skulle ha varit den plats, där Överselö kyrka är belägen, ligger då inom de rimliga gissningarnas område. En runforskare (Wessén) har förutsatt, att det som Ginna utförde i väster skulle ha varit detsamma, som Öulv gjort i öster, d. v. s. Ginna skulle längst väster ut på Selaön ha föranstaltat om en tingsplats, Överselö kyrkplats, som höll sig aktuell under större delen av medeltiden jämsides med Öulvs tingsplats vid Kolsundet. - Måhända kan det anses vara många ord ödslade på ett oväsentligt problem, men den som betänker traditionens värde i vårt urgamla rättssamhälle måste känna något av en högtid att kunna få söka sig fram till en plats, där rätten vårdats under ett halvt årtusende.

Vid slutet av 1500-talet (första gången 1598) blev sockenstugan i Toresund tingsställe och där fick tinget kvarstanna till år 1720, då det flyttades till Mariefreds rådstuga. Senast år 1800 hade tingshus byggts vid Sundby gästgivaregård i Toresunds socken, där tinget sammanträdde ännu i början av 1850-talet. År 1883 inköpte häradets tingslag hälften i Åkers tingshus i Strängnäs, dit tingsplatsen flyttats omkring år 1860, och år 1905 uppbyggdes det nuvarande tingshuset i staden, fortfarande för de bägge häraderna Åker och Selebo.

Avrättningsplats för häradet säges ha legat på Östa mark strax väster om Stallarholmen nere vid stranden av Stallarholmsundet, där galgen var väl synlig för dem, som reste förbi genom sundet.

Signet.

De äldsta signetavtrycken från häradet är odaterade, men sådana avtryck återfinns i varje fall på handlingar från 1600-talets första år, och det troliga är, att detta såväl som daterade signet från andra sörmlandshärader på samma handlingar tillkommit under slutet av 1500-talet. Signetet upptar en vapensköld innehållande tre ax samt omskriften: Seelbos heras signet. På den vapenbild, som finns i Malmköping är skölden blå och axen av guld och samma färgsättning har Riksheraldikerämbetet begagnat i en skiss till häradsvapen.

När detta skrives föreligger emellertid en skiss till vapen för Kärnbo socken, vari häradsvapnet ingår. Där har skölden gjorts röd med gyllne ax.

Omfattning.

Häradet omfattar 8 socknar nämligen Aspö, Kärnbo, Taxinge, Toresund, Ytterenhörna, Ytterselö, Överenhörna och Överselö. Häradet hör emellertid till dem inom Sörmland, vars gränser oftast blivit justerade. Under 1500-talet bestod häradet av endast 5 socknar: Aspö, Selaösocknarna, Toresund samt Kärnbo och Ärja. Jämför därmed uppgifterna om de äldsta tingsplatserna, vilkas topografiska läge genom denna begränsning av häradet blir än självklarare än i ett härad med våra dagars omfattning. Är 1607 överfördes de bägge Enhörnasocknarna samt Taxinge till Selebo härad från Öknebo under det att Kärnbo och Ärja lades till Åkers härad. Även Taxinge kom på 1650-talet att överflyttas till Aker, men återbördades tillsammans med Kärnbo år 1708 till Selebo, varigenom häradet erhållit den begränsning det fortfarande har.

Topografi.

Huvuddelen av häradet består ju av de stora öarna Aspön, Selaön och Enhörnahalvön och om man så vill kan även Kärnbo och Toresund sägas vara en udde i Mälaren. Någon gemensam topografisk linje i dessa öar och halvöar står icke att finna, varför den närmare beskrivningen av bygdens topografi får anstå till sockenbeskrivningarna.

Häradets funktion var att vara minsta judiciella och administrativa enhet i landskapet. Denna indelning går tillbaka på förhistoriska förhållanden och man finner därför i varje sörmländska härad alltid en husbygård d. v. s. en kungsgård i vars visthus naturaskatten insamlades. Selebo härad innehåller f. n. tre husbyar, dels en i Ytterselö strax norr om gamla tingsplatsen vid Kolsundet, dels en i Överenhörna, som numera bär namnet Ekensberg, dels slutligen kyrkbyn i Aspö. Anledningen till denna tredubbling av husbygårdarna är att Husby-Ekensberg är Öknebo gamla husbygård och Husby-Aspö har möjligen hört till ett äldre Fogdö härad. Se därom i Åkers härads beskrivning. - För häradets administration synes också tunabyarna ha varit av betydelse och inom häradet finns dubblett även av byar med namnet Tuna. Kyrkbyn i såväl Ytterselö som Ytterenhörna heter nämligen Tuna. Den senare är givetvis att anse som Öknebo härads administrationscentrum.

Häradet har mestadels administrerats genom en fogde i Gripsholm som en del av Gripsholms län, men under vissa tider, framför allt från 1600-talets mitt, började Rävsnäs kungsgård bli centrum för häradets administration och från och med 1708 räknas det som ett fullt självständigt fögderi under beteckningen Rävsnäs län. Ur försvarssynpunkt har häradet redan under förhistorisk tid haft betydelse och vid indelningsverkets genomförande ordnades inom häradet boställen för såväl Strängnäs som Gripsholms kompanier av Södermanlands regemente. För det förra fanns 52 soldattorp och för det senare 86.

Inte minst viktig var häradets funktion i ekonomiskt avseende. Äldst var den brandstod häradet skulle giva till häradsbor, som vållats brandskada. En särskild förening för reglerandet av brandstoden inom häraden bildades 1748 och förnyades 1834, men 1846 eliminerades häradsbrandstoden genom tillkomsten av länets brandstodsbolag. En annan ekonomisk häradsangelägenhet var skogsallmänningen, som fortfarande omfattar 1.004 har i södra delen av Taxinge socken. Slutligen kan bringas i åtanke att häradet varit en enhet för kronolänsmansdistrikten (förändrat fr. o. m. 1918). Kronolänsmansboställe var Vånga i Toresund.

Litteratur.

Uppgifterna angående runstenen på tingsplatsen vid Kolsundet återfinns i Brate-Wassén: Södermanlands runinskrifter. 0. Ahlberg skriver, utan att ha observerat det föregående, om tingsplatserna i Södermanland dels i Rig 1946, dels i Sörmlandsbygden 1946. Häradsbrandstoden beskrivs av I. Schnell i Brand och brandstod i Södermanlands län, Sörml. handlingar nr 11, Stockholm 1946. Domböcker finns från 1629-80, 1683-1705, 1714-. Renoverade domböcker 1604, 1605, 1613-34, 1637-41, 1643, 1645-1705, 1707-50, 1752-84, 1786-. Bouppteckningar finns från 1750.

I.S. (vilket står för Ivar Schnell)

Tillbaka till innehållsförteckningen

ASPÖ SOCKEN

Sockennamnet skrevs år 1288 'Aspa', möjligen 'Aspö', den form som nu begagnas, och betydelsen är 'Aspön' d. v. s. den med aspar bevuxna ön.

Socknen har i historisk tid alltid varit en självständig församling och varit prebende för andre teologiska lektorn vid Strängnäs läroverk från 1626 till 1887.

Mantalet är 25 13/16, arealen 4.461 har, varav 1.350 har odlad jord, vilket utgör 30 % av den totala arealen, fördelad på 55 brukningsdelar, varav 3 på över 100 har. Socknens areal förstorades avsevärt genom att den stora Oknön jämte några smärre öar genom kungl. brev 27/3 1942 överfördes från Arnö i Uppland till Aspö.

Länsstyrelsens förslag till kommunindelning innefattar att Aspö tillsammans med Strängnäs landsförsamling skall utgöra en storkommun.

Topografi.

Socknen omfattar Aspön tillika med norra delen. av Tosterön. En blick på kartan visar, att socknen är genomsatt av förkastningar med en huvudriktning från nordväst till sydost, som givit upphov till horstar eller sprickdalar. De ger sig tillkänna som långdragna åsar över öarna eller som fjärdar och vikar, som skär förbi eller in i öarna. Se särskilt de branta stupen i norr mot Gisselfjärden eller Säbyvikens södra strand. En del av dessa höjdsträckningar når höjder av 50 m. Så t. ex. ett berg 800 m. sydväst om Edeby med 52 m. höjd ö. h. Ett annat berg 300 m. öster om Långhult når 49 m. ö. h. Socknens lägsta områden utgörs av strandängarna öster om Aspö kyrka. Dessa översvämmades ofta i vårtider av Mälaren. 1933 blev emellertid ett invallningsföretag färdigt, som med pumpstationer vid Petersberg och Hagbo avvattnar området.
Berggrunden består helt av gnejs. De lösa jordlagren består i de högläntare områdena mestadels av morän, t. ex. i Hornskogen öster om Edeby. I övrigt dominerar åkerleran. På Edebynäset ligger en förekomst av åsgrus och mosand liksom mosand även förekommer nordväst ut från kyrkan. Gruskullar finns vid Säbyvikens norra strand och i östra delen av Lagnö. Högholmen där invid är helt uppbyggd av grus. Även västra delen av Oknön består av grusåsar.

Bebyggelsehistoria.

Inga stenyxfynd är registrerade från socknen, vilket naturligtvis icke innebär någon överraskning, ty vid stenålderns slut fanns i huvudsak endast några klippiga holmar och skär ovanför havsytan, vilka icke lockade till bosättning. Ej heller några bronsåldersfynd är kända från socknen och det blir således först vid hednatidens slut som någon förhistorisk bebyggelse lämnat minnen efter sig till våra dagar. Bland gravfälten från sistnämnda tid kan nämnas Skär med 13 gravhögar, Dalby ett 30-tal gravar, Husby ett 20-tal smärre rösen, skeppsformiga stensättningar, bautastenar etc. Vidare smärre gravfält vid Edeby, Magerö, Norrsta, Oppeby m. fl.

En fornborg ligger nära Mälaren norr om Vadholm, en annan nordväst om Oppeby, bägge obetydliga.

Runstenar.

I kyrkans vapenhus finns en runsten med följande inskrift: Upp-Lum lät göra minnesvård, härbärge och bro efter sin son Björn, som blev dräpt på Gotland. Därför lät han livet, att följesmännen flydde; Björns fälttecken ville de icke hålla. Gud hjälpe hans ande! - Ett mindre runstensfragment med ett par runor på är funnet vid Lagnö och vid Hörn finns i en jordfast häll en av Sörmlands mest omskrivna runristningar. Ristningen består av två runslingor, som omsluter en sittande mansfigur. Inskriften lyder: Gislög lät göra dessa märken efter Tord; också Slode lät göra dem. Sant är det, såsom det blev sagt och såsom det blev tänkt.

- Anledningen till att denna runristning kommenterats av så många forskare beror på det ovanliga motivet med den ristade mannen samt på ristningens dunkla formulering, som givit fantasifulla uttolkare rika möjligheter att dra de mest häpnadsväckande slutsatser. Bl. a. har man trott sig kunna utläsa meningen: Hitintill gick vattnet i min tid. - Då man trott sig kunna bestämma landhöjningens hastighet, har man på 1700-talet ansett sig kunna genom höjdmätningar bestämma ristningens ålder till 1300-talet. I själva verket är ristningen från samma tid som det stora flertalet sörmländska ristningar, nämligen från mitten av 1000-talet. Den ovan angivna tolkningen av stenens ristning förefaller ju tämligen dunkel, men är åtminstone språkligt välgrundad. Som en kuriositet kan här några tolkningar anges för att demonstrera vilken svårknäckt fornminnesnöt denna ristning varit.
Fornforskaren Göransson 1750: Gislög lät göra märken dessa efter Tord, och Slode lät göra sanningsvittnet dit, som han såg Alvar och som (han såg andra underliga och sig obekanta skepnader) Vad var det? - Notarien Ekholm 1758: avslutar inskriften sålunda: Och Slode lät rista fotspår dit som Alven utmärker och som vattnet var minskat. - Slutligen lät runologen Brate 1891 inskriften sluta sålunda: ... och Slode lät skicka sändemän dit, som man sade och uppmanade. - Inskriften har alltsedan den upptäcktes på 1600talet varit föremål även för folklig sägenbildning. Tolkningen av namnet Gisle eller Gislög har varit känd för ortens befolkning. I den närbelägna Husby by fanns i början på 1800-talet en släkt, som kallades Gislasläkten, och som ansåg sig i rätt nedstigande led härstamma från "Gislagubben på Aspö runsten".
Detta Gislenamn har för övrigt i en Aspösläkt kunnat följas tillbaka till 1640-talet. Då runristningen troligen upptäckts först senare, och detta namn icke är belagt från 1600-talets källor på andra håll i Sörmland, är det tänkbart att något samband mellan stenen och släkten funnits.

I den del av Arnö socken, som år 1942 överfördes till Aspö socken finns även två runristningar, som här anföres efter de tolkningar, som anges i verket Upplands runinskrifter. Vid Veckhål: Björn lät resa denna sten efter Styrbjörn, sin svekfullt dödade son. Krist hjälpe hans ande. - Vid Väppeby: Rodmund och Gudmund läto resa denna sten efter Slora (?), sin gode fader. Ödbjörn ristade.

Kyrkan

Kyrkan ligger mitt på själva Aspön, där de största åkrarna samlar sig till en kuperad slätt. Själva kyrkbyn heter Husby och är en av de större byarna i Sörmland med 6 1/2 mantal. Med all sannolikhet har denna by ursprungligen hetat efter ön, Aspö, men när kungsgården med sina förrådshus anlades, troligen någon gång för vid pass 1500 år sedan, kom kungsgårdens betydelse att överväga ända därhän att det gamla bynamnet glömdes, men konserverades i kyrkans namn. Den äldsta kyrkan i socknen har emellertid med all sannolikhet anlagts som en kungsgårdskyrka, varpå vi kan åberopa många exempel i Sörmland, t. ex. över Enhörna kyrka, som ligger på ett gammalt husbys mark. Husby Oppunda och Husby Rekarne kyrkor har t. o. m. fått sina namn av kungsgårdar och även Svärta kyrka har vuxit upp på en husbygårds mark.

De äldsta delarna av Aspö kyrka är tornet och den närmaste delen av norrväggen. Dessa partier torde ha byggts vid 1100-talets mitt eller slut. Senare, möjligen omkring år 1300, förlängdes kyrkan till det dubbla och försågs med sakristia. Av detta utbyggnadsskede finns sakristian och de närmaste murpartierna av kyrkans norrvägg ännu i behåll. Den stora omvandlingen av kyrkan skedde på 1460-talet. En inskrift i öster meddelar på latin följande: Ar 1462 gjorde och uppförde riddaren herr Erik Axelsson (Thott) denna mur. Denne riddare var herre till Lagnö, ett herresäte, ej långt från kyrkan. (Se vidare nedan.) Ombyggnaden innebar att den gamla kyrkans syd- och östmurar bortrevs så att kyrkorummet kunde förlängas något och breddas till minst dubbla bredden. För att stödja tegelvalven över denna väldiga kyrka byggdes fyra fristående pelare och fyra väggpilastrar så att kyrkan blev treskeppig. Kyrkointeriören är nu en av de intressantaste och rikaste på den sörmländska landsbygden. Från medeltiden finns bl. a. altarskåp, triumfkrucifix och en dopfunt. 1600-talet har bidragit med en ståtlig predikstol samt talrika begravningsvapen och -fanor. Bland mera ovanliga inventarier från kyrkan kan nämnas den s. k. Aspöboken, nu förvarad i Uppsala landsarkiv. Den innehåller musik och text till gudstjänsten så som den brukade firas under 1550-talet.

Boställen.

Prästgården låg i äldre tider i Oppeby, där en gård givits 1390 till prästboställe från Säby gårds ägare. Är 1653 bortbyttes denna gård mot Husby nr 11 och 14 i Husby by. Där finns fortfarande kvar en mangårdsbyggnad från 1700-talet, numera begagnad som arrendatorsbostad sedan en modern villabyggnad uppförts till kyrkoherdeboställe. Inga militieboställen finns i socknen men väl 14 soldattorp, tilldelade Strängnäs kompani av Södermanlands regemente.

Säterier

har funnits vid Lagnö, Skär och Säby. Lagnö var redan under medeltiden ett säteri och låg då på en helt omfluten ö. Det ägdes av Lilliesläkten och sedan av den ovannämnda Erik Axelsson (Thott). Från denna ätt ärvdes säteriet till Trollesläkten och i början av 1500-talet låg ej mindre än 17 av Aspö hemman under denna gård. Godset minskades sedan efter hand tills det år 1734 förenades med det andra storgodset i socknen, nämligen Säby. - Under manbyggnaden finns rester av den medeltida gården. Säby blev icke säteri förrän på 1630-talet men bestod snart av icke mindre än 11 mantal inom Aspö socken. Som ovan skildrats förenades det gamla Lagnö år 1734 med Säby, som då ägdes av familjen Wrangel. Den nuvarande huvudbyggnaden har tillkommit på 1600-talet, ombyggdes 1867 och 1918. Sedan 1712 är Säby fideikommiss inom friherrliga ätten Wrangel. Olika slag av traditioner omtalar minnen av ett kloster både vid Säby och Lagnö. Klostret skulle ha legat vid Lagnö och haft ett kapell vid Säby. Ingen annan grund för detta antagande finns än att stora delar av socknen under medeltiden lytt under det närbelägna Vårfruberga kloster i Fogdö socken. Skär bebyggdes som säteri år 1633. På gården finns en manbyggnad från 1.850-talet, med en flygel från säteriets tillkomsttid.

Industrier.

Vid Säby samt Ryssgrav under Lagnö har funnits tegelbruk, Vid Bädarn finns fortfarande en väderkvarn, ehuru vingarna fallit av för några år sedan. Lagnö väderkvarn är helt försvunnen. Väster om Norrsta finns smärre gruvhål i berget och ort. namnet Hyttan på ett litet torp därstädes vittnar om äldre bergsbruk, varom dock icke några närmare upplysningar kunnat erhållas. I våra dagar finns ingen industri inom socknen så när som på ett väldigt grustag på holmen Horsgarn, belägen i den del av socknen, som överfördes från Arnön år 1942. Kommunikationer. En av Sveriges huvudvägar, eriksgatan, har gått fram genom socknen. Det var således den väg konungarna brukade rida under medeltid för att emottaga allt Sveriges hyllning och trohetsförsäkran. Vägen gick från Enköping över Hjulsta färja till Strängnäs, det sörmländska alltingets sammanträdesplats. Ett flertal gästgivargårdar har i äldre tider funktionerat på ön. Sådana har funnits i Husby, Botholmen, Agnesund och Vadholm. Trafiken var livligast vintertid med slädar, men sommartid kunde man hjälpligt klara slå fram genom rodd.

Det gamla gästgiveriet vid Husby flyttades till Botholmen 1830 och indrogs 1909. Agnesunds gästgiveri och skjutsstation indrogs 1917. Sedan den stora bron mellan Strängnäs och Tosterön blivit byggd och en effektivare färja anskaffats och satts in mellan Hjulsta och Märsön på den avsevärt kortare sträckan i stället för till Agnesund, har trafiken över ön från Uppland till Sörmland blivit synnerligen livlig. Bl. a. går en busslinje över ön. - Inom socknen finns två telefonstationer, Mälaraspö och Mälaroknö, den senare halvautomatiserad. Posten går över en poststation, kallad Mälaraspö samt för socknens västra delar över Strängnäs. Allmänna inrättningar. Enda skolan på ön är kyrkskolan. På Draxängs ägor finnes en samlingslokal för idrottsföreningen.

Större allmänna fonder. Fröken Hedvig Christina Cruus' donation av 1732 "till en barnaskolas upprättande och vidmakthållande" 14.886 kr. Medlen disponeras nu för skoländamål. Befolkningsrörelsen framgår av följande uppgifter: 1750-550, 1775-605, 1800-684, 1825-614, 1850-656, 1875-704, 1900-677, 1925-636, 1948-545.

Taxeringsvärdet var år 1946 för jordbruksfastighet 2.156.100 kr. och för annan fastighet 533.000 kr.

Litteratur.

Sockenkyrkan är beskriven i serien Sörmländska kyrkor under nr 96 (förf. M. Lindgren-Fridell). Bevarade kyrkböcker. Husförhörslängder 1702-44, 1750-. Födelse- och dopbok 1693-. Vigselbok 1693-. Död- och begravningsbok 1693-. Sockenstämmoprotokoll 1652-54, 1667-1747, 1759. I. S.(vilket står för Ivar Schnell)

Tillbaka till innehållsförteckningen

ASPÖ JORDBRUK

Andala och Hyttan

1/8 mtl. Tax.-värde 24.000. Areal: 50,5 har, varav åker 13, skog 30 (barr- o. lövskog), övr. mark 7,5. Jordart: styv- o. lättlera samt sandjord. Manbyggn. av obek. ålder, omb. 1940, (el. ljus o. kraft vatten o. avlopp, cv) ; arr.-bost. (Hyttan) 1942 (vatten o. avlopp). Hela gården elektrifierad. Ekon.-byggn. uppf. : stall, ladug. omkr. 1900, loge 1915, magasin. Djurbes.: 2 hästar, 5 kor o. ungnöt (r.-fria), 1-2 svin, 30-tal höns. Ag. : Hovintendent G. Stenmans stärbhus. Arr.: Evert Nykvist, f. 28-10-07 å L:a Draxäng, Aspö, s. t. Karl Lage Nykvist, f. 16-12-77 å Täby, St. Mellösa, ör., o. h. h. Mimmi Karlsson, f. 24-6-79 i Eskilstuna; g. m, Aina Eriksson, f. 12-7-11 å Viby, Helgarö, d. t. Alfred Eriksson, f. 28-3-82 å Edeby gård, Helgarö, o. h. h. Emma Andersson, f. 8-7-94. Barn: Lilian, f. 22-10-33, Birgit, f. 10-S-35, Rolf, f. 27-11-40, Inger, f. 2-8-45.

Andala inköptes av hovintendent Gösta Stenman 1938 och lägenheten Hyttan 1941, vilka brukas i sambruk. Hela arealen sköttes under åren 1942-46 av Nykvist, som sistnämnda år tog gården på arrende av stärbhuset.

Bispgrund

Tax.-värde 10.000. Areal: 17,4 har, varav åker 3,5 skog 9, övr. mark 4,9. Jordart: sandbl. mylla. Arealen delv. täckdik. Manbyggn. uppf. i början av 1800-talet, rest. 1938. Ekon.-byggn.: stall, ladug., loge. Djurbes: 3 kor o. 1 ungnöt (r.- o. k.-fria), 1 häst, 2 svin. Äg.: Bankkamrer Gunnar Hagman, Lidingö. Arr.: Ivar Sundkvist, f. 14-9-04 i Simtuna, Västm., s. t. Leonard S., f. 21-8-72 å Märsön, Enköpings-Näs, Upps., o. h. h. Augusta Josefina, f. Eriksson 1876 i Simtuna, d. -19; g. m. Signe Björkström, f. 14-12-07 å Nora, Färentuna, Sthlms l., d. t. A. Fr. Björkström, f. 8-8-79, o. h. h. Albertina, f. Dahl 1875 i Hilleshög, Sthlms l., d. -41.

Bispgrund är en ö i Mälaren mellan Tosterön och Selaön. Den har enligt sägnen en gång i tiden skänkts såsom faddergåva från Tynnelsö till Lagnö. Gården friköptes från Lagnö 1905 av Karl August Karlsson. Nuv. äg. inköpte den 1944 efter överstelöjtnant Erland von Plomgren. S. övertog jordbruket på arrende 1938. Förutom jordbruket på Bispgrund arrenderar även S. dess fiskvatten. Fisket idkas huvudsakligen vintertid.

Björndalen

Tax.-värde 13.800. Areal: 32,85 har, varav åker 7, skog 18,2, nat. betesm. 6,1, tomt o. trädgård 1,5. Jordart: sand o. sandbl. lerjord. Arealen delv. täckdik. Manbyggn. uppf. 1946, (vatten o. avlopp, el. ljus), en annan byggn. av äldre datum, renov. 1917 o. 1939, lillstuga 1915. Ekon.-byggn. uppf.: stall, ladug. m. m. av obek. ålder, magasin 1938. Djurbes.: 1 häst, 8 kor (r.- o. k.-fria), 2 gödsvin, ett 70-tal höns.

Äg.: Kassör Harald Wallin, f. 4-9-15 i Eskilstuna, s. t. Karl Johan W., f. 28-3-83 i s. stad, d. -44, o. h. h. Lydia, f. Larsson 14-2-82 i s. stad; g. m. Anna-Lisa Sundén, f. 28-3-17 å gården, d. t. Enok Sigfrid S., f. 14-3-82 å Börsta soldattorp, Kungs-Husby, Upps., o. h. h. Anna Lovisa, f. Ahlgren 28-l-79 å Vallhall, Strängnäs landsf. Gården, som tidigare varit arrendegård under Tynnelsö, har arr. inom släkten sedan början av 1800-talet.
Nuv. äg:s svärfader, E. Sundén, inköpte gården 1928, och 1947 övertog nuv. äg. den.

Botholm

3/8 mtl. Tax.-värde 28.200. Areal: 48,9 har, varav åker 25, skog 18, övr. mark 5,9. Jordart: ler-, dy- o. sandjord. Manbyggn. uppf. i början av 1700-talet, rest. 1925. Ekon.-byggn. uppf. : loge, vagnslider, smedja, tvättstuga 1920-25, övr. byggn. av äldre datum. Djurbes.: 4 hästar. 9 kor o. 4 ungnöt. Traktordrift. Äg. : Fru Amanda Charlotta Blomkvist, f. Pettersson 24-10-60 i Hagby, Kalm.; g. m. handelsträdgårdsmästare Alfred Blomkvist, f. 12-9-56 i Kvillinge, Östg., d. -36, Barn: Gerda, f. 30-6-88, Tyra, f. 17-6-90, Jenny, f. 28-3-92, Einar, f. 20-12-93, Lilly, f. 17-3-96, Olle, f. 27-3-97, Per, f. 2-5-03, Ebba, f. 6-12-05. Arr.: Einar o. Lilly Blomkvist. Framlidne Alfred B. inköpte gården 1906. Till 1917 var gården utarr. och åren 1917-25 brukade han den själv. Nuv. arr. Einar B. brukar gården sedan 1934. Från 1944 brukar Lilly B. 5 har åker samt trädgård. Gården har under en lång följd av år varit gästgivaregård och skjutshåll. Botholm eller Bothem, som gården fordom kallades, omnämndes redan på 1700-talet, och på ägorna finnas lämningar av äldre bebyggelse.

Bädarn

1 mtl. Tax.-värde 15.000. Areal: 28 har, varav åker 17,5, övr. mark 10,5. Jordart: sand o. lerjord. Manbyggn. rest. 1918. Ekon.-byggn. uppf.: stall o. ladug. av obek. ålder, magasin 1934. Djurbes.: 1 häst, 6 kor o. 1 ungnöt, 2 svin, höns till husbehov. Äg.: Friherre Helmuth Wrangel. Arr.: Filip Frisk, f. 20-6-16 å Husby soldattorp, Vansö, s. t. Gustaf Frisk, f. 1873, d. -46, o. h. h. Amanda, f. Karlsson 1875, d. -39; g. m. Ellen Eriksson, f. 12-9-21 å Blacksta, Boglösa, Upps., d. t. August Eriksson, f. 7-l-96 å Gåde, s. s:n, o. h. h. Edit, f. Skog 28-S-01 å Blacksta, Boglösa. Barn: Kjell, f. 27-5-43, Roland, f. 19-l-45. Gården, som är arrendegård under Säby, har arrenderats av nuvarande arrendator sedan 1943.

Dalby Mellangården

10/32 mtl. Tax.-värde 32.500. Areal: 58 har, varav åker 26,5, skog 20, tomt o. imp. 1,5. Jordart: styv lerjord. Arealen delv. rörtäckdik. Manbyggn. uppf. 1860, omb. 1917 (vatten o. avlopp, el. ljus), villa 1928, arb.-bost 1947. Ekon.-byggn. uppf.: stall, ladug. (inv. cem., aut. vattensystem, mjölkmaskin) 1919, loge omb. 1918, magasin tillb. 1920, svinhus 1918. Djurbes.: 2 hästar, 1 unghäst, 10-12 kor o. 3-4 ungnöt (r.- o. k.-fria), 2 gödsvin, höns t. husbehov. Traktordrift. Äg.: Hem.-äg. Josef Gustav Teofil Pettersson, f. 10-7-98 å Storvreten, Österåker, Sthlms l., s. t. Gustav Adolf Vilhelm P., f. 2-4-67 å Åby, Össeby-Garn, Sthlms l., o. h. h. Johanna Maria, f. Jonsdotter 27-3-68 å Gränsholmen, Vånga, Östg.; g. m. Johanna Elisabeth Fiedler, f. 30-10-96 i Rabenau, Tyskland, d. t. Richard Emil F. o. h. h. Gården inköptes 1915 av nuv. äg:s fader Gustaf Adolf Pettersson, vilken brukade den till 1929, då den utarrenderades till sönerna Josef och Harry. Dessa brukade gården gemensamt till 1941, då Harry P. ensam övertog arrendet, vilket han fortfarande innehar. 1945 inköpte Josef P. gården.

Dalby Västergården

Tax.-värde 18.300. Areal: 34 har, varav åker 21,5, skog 12,5. Jordart: lermylla. Manbyggn. uppf, i slutet på 1800- talet. Ekon.-byggn. uppf. 1890. Djurbes.: 3 hästar (ardenner o. nordsv.), 10 kor o. 2 ungnöt (r.- o. k -fria), svin o. höns t. husbehov. Äg.: Hem.-äg. Klas Arvid Eriksson, f. 6-9-91 i Aspö, s. t. Arvid E., f. 1869 i Aspö, o. h. h. Klara Josefina,f. Andersson 1866 i Svinnegarn, Upps., d. -42; g. m. Marta Wilhelmsson, f. 26-7-97 i Hjulsjö, Ör., d. t. August W., f. 1874 i Husby, Kopp., d. -93, o. h. h. Amanda, f. Julin 1874 i Hjulsjö, Ör., d. -18. Barn: Karin Gertrud, f. 1920, Stina Elisabeth, f, 1921, Ingrid Margareta, f. 1929. E. inköpte gården 1931 av sin farbroder Gustav Eriksson. Den har varit i släktens ägo sedan 1870-talet, då gården inköptes av nuv. äg:s farfar.

Dalby Östergården

9/32 mtl. Tax.-värde 19.800. Areal: 30 har, varav åker 15, skog o. hagm. 15. Jordart: styv lera, mylla o. lera på sjöbotten. Arealen delv. täckdik. Manbyggn. uppf. 1870. Ekon.-byggn. uppf. samtidigt. Djurbes.: 2 hästar (ardenner), 1 tjur, 8 kor o. 1 ungnöt (r.- o. k.-fria), svin o. höns t. husbehov. Äg. : Hem.-äg. August Erik Hjalmar Engström , f. 19-8-93 å gården, s. t. Carl August E., f. 1863 å Horn, Ytterenhörna, d. -42, o. h. h. Jenny, f. Karlsson 19-l-71 i Aspö; g. m. Alma Maria Vidlund, f. 16-9-00 i Aspö, d. t. Karl Axel V., f. 22-3-74 i Ängsö, Västm, o. h. h. Johanna Vilhelmina, f. Mård 15-3-77 i Aspö. Gården har tillhört släkten sedan 1892, då nuv. äg:s farfar inköpte den. Nuv. äg. arrenderade gården åren 1929-35 och inköpte den sistnämnda år.

Draxäng, Stora

Tax.-värde 24.200. Areal: 33 har, varav åker 9, skog o. äng.3m. 29. Jordart: lättlera. Manbyggn . uppf. 1922. Ekon.-byggn. uppf. stall, ladug. o. loge 1920, övr. byggn. 1930. Djurbes.: 1 arbetshäst (nordsvensk), 4 kor o. 1 ungnöt. Äg.: Trädgårdsmästare Karl Hugo Lindvall, f. 17-6-04 å Säby, Aspö, s. t. Axel L., f. 30-9-69 i Håtuna, Upps., o. h. h. Hilda Erika, f. Lindman 1872, d. -43; g. m. Thea Emilia Gustavsson, f. 23-l-08 å Dalby, Aspö, d. t. Erik G., d. -14, o. h. h. Amanda, d. -41. Barn: Kerstin Ingegerd, f. 19-2-35, Sven Tore, f. 14-3-38, Alf Gunnar, f. 30-1-45.

Nuv. äg:s fader inköpte gården 1918 av hem.-äg. Jansson, i vilkens släkt gården gått i 200 år. Nuv. äg. övertog gården 1933. Förutom jordbruket bedrives även handelsträdgårdsrörelse. Cirka 75 bänkfönster finnas för plantskolning. I övrigt odlas grönsaker och jordgubbar. Vidare förekommer en omfattande fruktodling. Fruktträdens antal är omkring 1.200. L. är led. av skolrådet o. pensionsn.

Fridhem

Tax.-värde 10.000. Areal: 11,2 har, varav åker 7, hagmark 4,2. Jordart: lerjord o. sandbl. rnylla. Manbyggn . uppf. 1936. Ekon.- byggn. uppf. 1936: stall, ladug., loge o. magasin. Djurbes.: 1 häst, 4 kor o.1 ungnöt (r.-fria), 2 svin, höns t. husbehov. Äg. : Hilmer Widlund, Stockholm. Arr.: Edvin Widlund, f. 29-10-02 å Grannäs, Aspö, s. t. Axel Widlund, f. 22-3-74 å Österudden, Ängsö, Västm., o. h. h. Wilhelmina, f. Mård 16-3-77 å Aspö; g. m. Sigrid Rytterlund, f. 4-3-03 å Oppeby soldattorp s. s:n, d. t. Johan R., f. 4-11-73, o. h. h. Anna Jansson, f. 1877 d. -38. Barn: Maj, f. 22-12-29, Britt, f. 28-6-45. Jorden till Fridhem har tidigare tillhört Lagnö men avsöndrades därifrån 1935, då den inköptes av Hilmer Widlund. Denne utarrenderade gården till brodern Edvin, vilken nyodlat en del samt inlagt trädgård med ett 40-tal fruktträd. Till gården finns strandrätt.

Edeby

Tax.-värde 113.700. Areal: 352 har, varav åker 80, prod. skog 175. Jordart: sand- o. lerjord. Manbyggn. uppf. 1703, omb. 1929, mod. 1943, inneh. 10 r. o. k. samt 2 hallar (el. ljus, vatten o. avl., cv, wc, el. spis). En arb.-bost. omb. 1948, inneh. 4 r. o. 2 k., hall o. enkelrum, en äldre inneh. 2 lägenh. om 2 r. o. k. samt 5 torp. Ekon.byggn.: stall, ladug. (el. ljus o. kraft, vatten, mjölkmaskin, spannmålssilo), loge, magasin o. svinhus under ett tak, omb. 1946 -47, vagnslider, bodar. Djurbes.: 6 hästar, 45 kor o. 25 ungnöt. Traktordrift. Äg: Dir. Bror Gustav Adolf Anderson, f. 23-6-97 i Karlskoga, s. t. Gustav A. o. h. h. Matilda, f. Saxén; g. m. Dagmar Ingeborg Lönnström , f. 30-5-99 i Nyköping, d. t. Edvin L. o. h. h. Augusta, f. Björkman. Barn: Lars (Egsjö), f. 20-2-21 (g. m. Barbro Wiesel), Kerstin Ingeborg, f. 4-3-26. A. är verkst. dir. för ASEA Svetsmaskiner A.-B. samt led. av ingenjörsvetenskapsakademien (guldmedaljör).

Edeby ingick jämte Draxäng i hertig Carls förläning 1602 till mäster Johannes Schroderus, den sedermera bekante Johan Skytte (d. 1645). Av Bengt Skytte (d. 1683) uppläts Edeby till boställe åt hans fogde, men tillhörde 1680 hans dotter Maria Skytte. Edeby reducerades med 1683 års ränta och var sedan kronan behållet till dess att det skatteköptes 1704. Räntan ingick i det arrende, som 1707 beviljades skattemannen och prolongerades för hans arvingar ännu genom k. resolutionen 1761, Nuv. äg. inköpte gården 1945 av agronom Karl Söderholm. Tidigare ägdes egendomen av släkten Wrangel och lydde under Säby till 1940.

Flaggtorp

Tax.-värde 12.500. Areal: 18,4 har, varav åker 9,5, skog 4, nat. betesm. 4,5, tomt o. trädgård 0,4. Jordart: lera, mylla o. sandjord. Arealen delv. rörtäckdik. Manbyggn. uppf. 1910, vatten o. avlopp, el. ljus, gammelstuga omkr. mitten av 1800-talet. Ekon.-byggn. uppf.: stall, ladug. (inv. cem., aut. vattensystem, cem. gödselstad o. urinbrunn) 1918, loge 1905, svinhus o. bod av äldre datum. Djurbes.: 1 häst, 5-6 kor o. 2-3 ungnöt (r.- o. k.-fria), 2 gödsvin, höns t. husbehov. Traktordrift. Äg.: Hem.-äg. Erik Gottfrid Pettersson, f. 25-9-84 å Bergshammar, Fogdö, s. t. Frans August P., f. 1851, d. -25, o. h. h. Anna Sofia, f. Gustafsson 1846, d. -19; g. m. Frida Kristina Åkerblom , f. 1888, d. -41. Barn: Karl, f. 28-l-11, Margit, f. 16-3-13, Britta, f. 7-12-18, Bertil, f. 26-l-21, Ingegerd, f. 13-1-23, Arne, f. 20-11-24, Rune, f. 17-4-27, Karin, f.17-11-31. Gården har tidigare varit dagsverkstorp under Hörn och arrenderades från omkring 1899 till 1909 av nuv. äg:s far, Frans August Pettersson, vilken sistnämnda år inköpte den. Han brukade gården till 1913, då den utarrenderades till nuv. äg., som 1919 inköpte den. Förutom jordbruket driver P. fiske samt trädgårdsodling. Odlingen omfattar huvudsakligen hallon och jordgubbar, och därjämte finnes ett 10-tal fruktträd.

Fräket, Stora och Lilla

1/2 mtl. Tax.-värde 11.300. Areal: 12 har, varav åker 10, övr. mark 2. Jordart: styv lera o. mylla. Arealen till stor del stenröjd o. täckdik. Manbyggn. uppf. på 1850-talet, rest. 1945 inneh. 3 r. o. k. (el. ljus, vatten o. avlopp). Ekon.-byggn. uppf. : stall, ladug. (vatten från cistern till aut. hoar) o. loge 1935 samt en av äldre datum, höns- o. svinhus 1935, bod o. vedbod omkr. 1700-talet. Djurbes : 2 hästar, 9 kor o. 1 ungnöt (r.- o. k.-fria), 2 svin, c:a 25 höns.

Äg.: Frih. Helmuth Wrangel. Arr.: Karl Johan Harry Lidberg, f. 17-9-05 å Husby, Viby, Ör., s. t. Johan Alfred L., f. 31-1-72 i Öttum, Skar., d. -38, o. h. h. Elna Kristina f. Svensson 11-7-75 å Aggetorp, Kvänum, Skar., d. -45; g. m. Olga Lovisa Andersson, f. 5-12-08 å Eneby, Vansö, d. t. August Martin A., f. 27-1-86 i Fogdö, o. h. h. Alma Serafia, f. Frick 5-3-89, d. -36. Barn : Inga-Britt, i. 8-6-33.
St. Fräket, som är arrendegård under Säby, har arrenderats av L. sedan 1939. I sambruk med denna brukas L:a Fräket, som tidigare var skepparboställe till Säby. Till gården finnes strandrätt om c:a 4.000 m. Trädgården omfattar ett 75-tal fruktträd.

Hagbo

Tax.-värde 9.500. Areal: 21 har, varav åker 7, skog 14. Jordart: svartmylla på lerbotten. Manbyggn. uppf. 1920. Ekon.-bygg . uppf. omkr. 1850. Djurbes.: 1 häst, 5 kor o. 2 ungnöt, svin o. höns t. husbehov. Äg. : Lantbr. Fritz Helge Hagelin, f. 2-5-11 å gården, s. t. Ernst Fredrik H. o. h. h. Johanna Maria, f. Andersson; g. m. Svea Linnea Ingeborg Pettersson, f. 11-7-10 i Näshulta, d. t. Per August P. o. h. h. Hilma, f. Andersson. Barn: Sven Åke, f. 10-S-39, Gunvor Linnea Maria, f. 21-7-43. Nuv. äg:s far inköpte gården 1901. Den tillhörde tidigare Lagnö gård. Nuv. äg. övertog gården 1945.

Husby

3/8 mtl. Tax.-värde 98.800. Areal: 155 har, varav åker 110, nat. betesm. 45. Jordart: svartmylla på lerbotten. Manbyggn. omb. o. mod. 1932. Arb.-bost. inneh. 4 lägenheter om 2 r. o. k., omb. 1940. 2 st. äldre arb.-bost. Ekon.-bygg .: stall, ladugård, loge m. m. Djurbes.: 5 hästar, 1 föl, 25 kor, 20 ungnöt (SRB, r.- o. k-fria). Traktordrift, Äg.: Frih. Helmuth Wrangel. Arr.: Herbert Urberg, f. 25-6-09 i Ringarum, Östg.; g. m. Elvie Wicktorsson, f. 12-7-12 i ö. Ed., Kalm. Barn: Marianne, f. 2-6-32, Ingemar, f. 10-10-33, Anne-Marie, f. 12-12-38, Gunilla, f. 1-6-40.
Husby, som är arrendegård under Säby, har tidigare brukats i sambruk med denna gård. U. har arrenderat Husby sedan 1945. Manbyggnaden har tidigare varit såväl skola som kommunalhus.

Tillsammans med arrendatorn å Säby drives rävfarm med ett 100-tal avelsdjur. U. har genomgått Hamra lantbruksskola.

Husby (Aspö Prästgård)

1/2 mtl. Tax.-värde 54.500. Areal: 75 har, varav åker 56, skog 12, övr. m. 7. Jordart: lättlera, delv. på lerbotten. Arealen täckdik. Manbyggn. uppf. på 1600-talet, tillb. o. rest. ett flertal gånger. Ekon.-byggn. uppf. : stall, ladug. loge 1933. Djurbes.: 4 arbetshästar, 3 unghästar (ardenner), 20 kor, 10 ungnöt o. 1 tjur. Ecklesiastikt löneboställe. Arr.: Karl Andersson, f. 28 8-93 å Karlby, Fogdö, s. t. Anders Verner A., f. 17-12-64 å Lundby, s. s:n, d. -43, o. h. h. Edla, f. Andersson 21-9-64 å Karlby, s. s:n; g. m. Sigrid Andersson f. 27-8-93 i Eskilstuna, d. t. Adolf A., f. 12-2-63 i s. stad, d. -36, o. h. h. Matilda, f. Pansar 15-3-65 å Björsund, Jäder. Barn: Karl Gustav Verner, f. 8-12-19. A. arrenderar gården sedan år 1923. Han är ordf. i komm.-st., skolrådet o. hästuttagn.-n., vice ordf. i komm.-n., led. av kyrkorådet o. tax.-n., överblockledare o. egnahemsombud. Fru A. är småskollärarinna vid Aspö skola sedan 1920. Hon har avlagt småskollärarinneex. i Malmköping 1913 och har deltagit i gymnastik- o. hembygdskurser i Strängnäs.

Husbylund

Tax.-värde 16.000. Areal: 15 har åker. Jordart: lerjord. Manbyggn. o. ekon.-byggn. uppf. 1937. Djurbes.: 1 häst, 7 kor o. 2 ,ungnöt, ,vin o. höns t. husbehov. Äg.: Egnahemsstyrelsen. Arr. : Lantbr. Karl Harald Ekström, f. 1-4-88 i Ärla, s. t. soldat Kart V. Ekström, f. i Dunker, o. h. h. Anna, f. Jansson 30-6-67 i Ärla; g. m. Jenny Maria Lindström, f. 2-12-92 i Torpa, Västm., d. t. Lars Erik L., f. 31-l-61 i Västm.,, o. h. h. Eva Maria, f. Gummarsson 24-4-70 i Småland. Barn: Karl Erik, f. 1911, Anna Amalia, f. 1913, Sven Harald, f. 1915, Svea Maria, f. 1917, Maria Linnea, f. 1919, Karl Gunnar, f. 1922, Jenny Margareta, f. 1924, Inga Elisabeth, f. 1925, Barbro Theresia, f. 1927, Eva Maria, f. 1930, Gunvor Theresia, f. 1931, Ingrid Maria, f. 1934, Kerstin Viola, f. 1935, Olof Roland, f. 1937. Gården avsöndrades 1937 från Lagnö gård. 1938 övertog E. arrendet av gården. E. är ordf. i hälsovårdsn. samt ledamot av kristidsn. och skolrådet.

Hörn

Tax.-värde 79.700. Areal: 166,50 har, varav åker 66,50, skog 50. Jordart: lera o. svartmylla på lerbotten. Manbyggn, omb. 1935, mod. 1942, inneh. 11 r. o. 2 k. (el. ljus, vatten o. avlopp, cv, vv, wc). En arb.-bost. uppf. 1947, inneh. 3 r. o. k., en stuga mod. 1945 inneh. 2 r. o. k. (mod. bekv.). Ekon.-byggn. uppf.: stall, ladug. (el. ljus o. kraft, vatten, mjölkmaskin), loge, magasin, vagnslider o. svinhus av gasbetong 1934. Djurbes.: 5 hästar, 7 får, höns t, husbehov. Traktordrift. Äg.: Disponent Gustav Hilmer Berglund, f. 13-10-79 i Tveta, s. t. Erik Albert B. o. h. h. Charlotta, f. Mattsson; g. m. Irma Sofia Charlotta Ahlin, f. 22-5-87 i Floda, d. t. Johan Aug. A. o. h. h. Anna, f. Viberg. Barn: Irma Marianne, f. 8-9-11, Irma Margareta, f. 18-9-14, Sten Gustav, f. 19-2-16. B. inköpte gården 1940 av Lars Liljestolpe.

Hörn (Björkudden)

0,10 mtl. Tax.-värde 11.500. Areal: 21 har, varav åker 9, skog 4, övr. mark 8. Jordart: svartmylla på lerbotten samt sandjord. Manbyggn. uppf. 1923. Ekon.-byggn. uppf.: stall, ladug. loge 1923. Djurbes.: häst, 5 kor o. 2 ungnöt. Äg.: em.-äg. Karl Otto Gravin, f. 28-l-87 i Hammarby, s. t. Karl Otto G. o. h. h. Anna Lovisa; g. m. Matilda Nilsson, f. 2-6-86 i Getinge, Hall., d. t. Johan N. o. h. h. Kristina. Barn: Inga, f. 1911, Einar, f. 1912. Gården är avsöndrad från Hörn och övertogs av nuv. äg. 1923. G. är led. av komm.-n.

Igelshäll

Tax.-värde 15.000. Areal: 32,4 har, varav åker 9,7, skog 18, nat. betesm. 4, övr. mark 0,7. Jordart: svartmylla på lerbotten. Arealen delvis nyodlad, stenröjd o. täckdik. Trädg. består av ett 40 tal träd, huvudsakligen plommonträd. Manbygg . uppf. 1937, inneh. 4 r. o. k. samt 2 hallar (vatten o. avlopp, cv o. badrum). Ekon.-byggn. uppf.: stall 1946, ladug. o. loge omkr. 1900, rest. efter hand (el. ljus o. kraft, aut. hoar, mjölkmaskin, nytt mjölkrum m. kylanordning), magasin, vedbod, lider o. hönshus. Djurbes.: 2 hästar, 6 kor o. 2 ungnöt (r.-fria), 3 svin o. ett 60-tal höns. Äg.: Hem.-äg. Adolf Werner, f. 27-6-94 å Karlberg, Aspö, s. t. August Werner Karlsson, f. 1868 i Svinnegarn, Upps., d. -22, o. h. h. Selma, f. Lind, 1863 i Bettna, d. -43; g. m. (l:a g.) Lisa Karlsson,, f. 1895, d. -25, d. t. Erik K. o. h. h. Anna, f. Pettersson. (2:a g.) Elsa Karlsson, f. 21-9-97 å Tynäs, Strängnäs landsförs., d. t. Konrad K., f. 1865 å Tuna, Ytterselö, d. -32, o. h. h. Sofia Karolina, f. Lindström 1868 å Näsby, Ytterselö. Barn: (i 1:a äkt.) Åke Adolf, f 2-4-18, (i 2:a äkt.) Maj-Britt Margareta, f. 18-4-30.

Gården har tidigare varit arrendegård under Tynnelsö fideikommiss. Den arrenderades åren 1916-22 av nuv. äg:s fader. Sistnämnda år övertogs arrendet av W., vilken 1928 inköpte gården. W. är led. av skolrådet o. sjukbesökare i Aspö erk. sjukkassa.

Ingeby

Tax.-värde 139.100. Areal: 330,8 har, varav åker 97, skog 213 (barr o. löv), tomt o. trädg. 0,8, övr. mark 20. Jordart: lerjord o. svartmylla på lerbotten, delv. rördik. Manbyggn. uppf, omkr. 1880 (vatten o. avlopp, el. ljus); arb.-bost. 1900. Ekon.-byggn. uppf.: stall, ladug. (vatten, aut. hoar) 1915, loge 1900, övr. senare. Djurbes.: 4 arbets-hästar o. 2 unghästar, 28 kor o. 20 ungnöt (r.- o. k.-fria), c:a 25 höns. Traktordrift. Äg.: C. F. Carlssons stärbh. (stärbh.-deläg. ing. Carl Viktor, fröken Maria, sågverksäg. Arvid, jägmäst. Ruben o. fröken Anna, lngerstedt samt fru Emelia Lorin). Arr.: Gustaf Hugo Lorin är f. 3-4-90 å Vibynäs, Turinge, Sthlms l., s. t. Karl Axel L., f. 1850, d. -99, o. h, h. Karolina Vilhelmina, f. Andersdotter 1858 å jägarskogen, Turinge, d. -36; g. m. Emelia Ingerstedt, f. 21-4-93 å Mellösabacke, Fogdö, d. t. C. F. Carlsson, f. 29-7-58 å Fredriksberg, Vansö, d. -30, o. h. h. Kristina Albertina, f. Lindberg 3-8-57 i Strängnäs, d. -28.
Gården kom i släktens ägo 1907, då den inköptes av C. F. Carlsson, vilken brukade den till 1928, då den utarrenderades till nuv. arr. Ingeby omfattar även två gårdar i Frösta samt gården Veckhål. Den sistnämnda gården är utarrenderad. På Ingeby finnas gott om fornminnen. Ön Oknös första skola är även belägen på gården.
L. har genomgått Väddö folkhögskola 1917-18 samt Alnarps lantbruksskola 1918-19. Han har varit befallningsman å Mårsäters gård i Hammars socken, Närke, samt inspektor å Säby, Husby och Edeby gårdar i Aspö. L. är v. ordf. i komm.-st. och Aspö el. distrib.-för., kassör o. led. i boställsn., led. i kyrkorådet, tax.-n. och kristidsn.

Klitsbro

Tax.-värde 17.900. Areal: 16 har åker. Jordart: lerjord. Manbyggn. o. ekon.-byggn. uppf. 1937. Djurbes.: 2 hästar, 7 kor o. 2 ungnöt, svin o. höns t. husbehov. Äg.: Egnahemsstyrelsen. Arr.: Gösta Filip Johansson, f. 23-12-15 i Kvillinge, Östg., s. t. Gustaf J. o. h. h. Matilda, f. Berg; g. m. Hillevi Vallin, f. 20-8-20 i Toresund, d. t. Alvar V. o. h. h. Annie. Barn: Gunnar f. 7-3-45. Gården avsöndrades från Lagnö gård 1937. J. övertog arrendet 1944.

Kyan

Tax.-värde 11.100 Areal: 20,2 har, varav åker 7,5, skog 5, övr. mark 7,8. Jordart: sand- o. lerjord. Manbyggn. uppf. 1897, rest. 1932. Ekon.-byggn uppf. samtidigt: stall, ladug., loge m. m. Djurbes.: 2 hästar, 4 kor o. 3 ungnöt, svin o. höns t. husbehov. Äg.: Hem.-äg. Ax. Filip Björkman, f, 1898, s. t. Axel B. o. h. h. Anna. B. inköpte gården 1932 av K. G. Sundqvist.

Lagnö

Tax.-värde 106000. Areal: 2 har, varav åker 120, skog 22,5, kult. betesmark 97,5. Jordart: blandade jordarter. Corps de logi inneh. 7 r. o. k. (el. ljus, vatten o. avlopp, cv, wc). Flygelbyggn., inneh. 6 r. o. 3 k. Ekon.-bygg .: stall, ladug. (el. ljus, kraft, vatten, silos), loge, magasin o. bodar. Djurbes.: 2 hästar. Traktordrift.

Historik: Lagnö nämnes första gången år 1310 vid ett jordabyte av Ingevald Magnusson, som var släkt med biskop Styrbjörn. Den förste kände ägaren till gården var riddaren och häradshövdingen i orten Staffan Ulfsson d. ä. (av den "tillbakaseende" Ulfsläkten). Han skrev sig till "Langnö" i rådets brev till påven om Birgittas kanonisation den 1 maj 1382 och har där redan utfärdat ett salubrev till mågen Harald Kase. Möjligt är, att gården i början varit delad. Här synes även ha bott en Sone Sonesson (riksråd 1369), vars ende son Ödgisle Sonesson blev gift med Staffan Ulfssons dotter Ramborgh. Ett intyg, att avlidne Ödgisle Sonesson på Lagnö givit Ramborgh Staffansdotter morgongåvobrev, är utfärdat på "Raefvelstorn" den 29 nov. 1385. Fru Ramborgh i Lagnöö nämnes i ett dokument av 1410. Hennes son Matts Ödgislesson Lilje uppgives såsom ägare till hela Lagnö i början av 1400-talet. Han var häradshövding i orten, sedan riksråd 1434 och lagman i Södermanland 1440-41, gift med Ingeborg Gregissadotter Blå från Tyresö och dog som ståthållare å Åbo slott 1444.
Änkan levde kvar efter honom ännu 1453. Deras dotter Klara blev gift med Erik Axelsson Tott, som redan 1444 och sedan framgent, även som riksföreståndare, skrev sig till Lagnö. Efter hans död i Viborg 1481, möjligen förut, tillföll Lagnö hans bror Filip Axelsson. Genom dottern Ingeborg Filipsdotter Totts senare gifte - hon var första gången gift 1474 med Gustaf Karlsson Gumsehufvud - kom Lagnö 1487 till riksrådet Erik Arvidsson Trolle till Ekholm i Uppland.
Sedan fru Ingeborg drunknat utanför Aspön blev Erik Trolle omgift med Karin Eriksdotter Gyllenstjerna, men flydde sedan ur Sverige vid Gustav Vasas befrielsekrig. Hans dotter i andra giftet, Ingeborg, blev 1544 gift med Nils Eriksson Ryning till Gimmersta och medförde då Lagnö i hemgift. Under loppet av 500 år har Lagnö ingen gång sålts ur släkten utan gått i arv inom olika ätter, bland vilka utom Trolle och Ryning må nämnas släkterna Bagge, Wrangel, Lilliestråle, Braunerhjelm m. fl. På 1870-talet ägdes gården av kapten G. Sparre.

Det numera starkt förminskade godset äges nu av disp. Elof Hallstan sedan 1942.

Äg.: Disponent Elof Hallstan; g. m. Irma Marianne Berglund. Barn : Anna Cecilia, Karin Elisabet, Ulla Margareta.

Logarn

3/16 mtl. Tax.-värde 26.100. Areal: 55,50 har, varav åker 15,50, skog 40. Jordart: lerjord. Manbyggn. uppf. på 1600-talet. Ekon.byggn. uppf. på 1500-talet. Djurbes.: 2 hästar, 7 kor o. 1 ungnöt, svin o. höns t. husbehov. Traktordrift. Äg.: Dir. J. E. Tofte, Eskilstuna. Arr.: Karl V. Erik Lindström, f. 5-12-94 å Säby, Aspö, s. t. Anders Vilhelm L. o. h. h, Anna Lovisa, f. Jansson; g. m. Elsa Maria Nyström, f. 17-12-94 i Ängsö, Västm., d. t. Johan N. o. h. h. Anna, f. Vestlund, Barn: Karl Gustaf Ingvar, f. 8-l-18, Nils Erik, f. 15-11-24. Nuv. arr. övertog gården 1929 efter sin svärfader.

Långhult

Tax.-värde 9.600. Areal: 22 har, varav åker 10, kult, betesm. 12. Jordart: ler- o. sandjord. Manbyggn. uppf. omkr. 1850. Ekon.-byggn. uppf. 1936. Djurbes.: 1 häst, 6 kor o. 1 ungnöt, svin o. höns t. husbehov. Äg.: Lantbr. Karl Herman Axelsson , f. 27-2-81 å Ridö, Överenhörna, s. t. Lars Axel Johansson o. h. h. Kristina, f. Höglund å St. Ekeby, Ryttern, Västm.; g. m. Maria Charlotta Karlsson, f. 3-10-83 å gården, d. t. Anders Gustav K., f. 1849 å Logarn, Aspö, o. h. h. Klara, f. Karlsson 1847 i Uppl. Barn: Signe, f. 1911, Lisa, f. 1913, Karin, f. 1915, Linnea, f. 1917, Thyra, f. 1919, Inga, f. 1921, Erik, f. 1923, Kurt, f. 1925, Tidigare tillhörde gården Lagnö gård men avsöndrades därifrån år 1868. Nuv. äg. övertog gården 1913 efter sina svärföräldrar. Å ägorna finnas 2 forngravar.

Marby

1 mtl. Tax.-värde 73.800. Areal: 138 har, varav åker 35, skog 85 (barr- o. lövskog), trädgård 3,5, övr. mark 14,5. Jordart: lera o. sandjord. Arealen är planlagd för fullständig täckdik. Corps de logi uppf. i början på 1700-talet, tillb. o. rest. 1937; en flygel rest. 1937, inneh. 10 r. o. k. 3-familjs arb.-bost. av tegel uppf. på 1800-talet. Ekon.-byggn. uppf. på 1800-talet: stall, ladug., loge, magasin, 2 svinhus, redskapslider o. såghus, 2 AIV-silos. Djurbes.: 4 hästar (därav 2 varmbl. ston), 20 kor o. 10 ungnöt.

Den till godset hörande trädgården drives som handelsträdgård. Huvudsakligen frukt- o. bärodling. Gården, som ligger på Oknö i Mälaren, ägdes på 1600-talet av Johan III:s ståthållare i Dalarna och Västmanland J. Neaf och har sedermera innehafts av släkterna Gyllenstierna, Skytte, Wrangel, Sack, Rudbeck, Braunerhielm m. fl. Oknö har i århundraden tillhört Uppsala Domkyrka och ingick en gång i dess stora godskomplex. Det bildade på den tiden en sluten enhet, omfattande jämte Marby, som huvudgård, även Veckhål m. fl. Dess övergång i kyrkans ägo tillgick på följande sätt: En majdag år 1414, då konung Erik av Pommern regerade i Sverige, var en hel del allmoge från Tröjden samlad i Uppsala.
Måndagen efter S:t Eriks dag hölls s. k. "räfsteting" av ärkebiskopen Johannes Haquini och konungens domhavande Ture Bengtsson, riddare och lagman i Uppland. En av bisittarna i rätten var f. ö. Gustaf Vasas farfarsfar, Crister Nilsson, jämte tolv nämndeman. Vid detta tillfälle tilldömdes Oknö Uppsala Domkyrka. Samma år, 1414, hade fru Helga Amundsdotter, änka efter riddaren Valdemar Eriksson "kungaättling", låtit upprätta ett gåvobrev på den i Mälaren liggande ön "VKn" (Oknö) med gården Marby och underlydande gods, vilken hon fått i morgongåva av sin make, som i sin tur ärvt den efter sina föräldrar. Villkoret för donationen var endast att en själamässa skulle anordnas för henne jämte några uppräknade personer av förnäm frälsesläkt.

Gården övertogs år 1937 av nuvarande ägarens moder, fru Dagmar Carlsson, född Bratt. Äg.: Löjtn. Göran Gustav Adolf C:son Bånge, f. 5-l-13 i Göteborg, s. t. lektor V. Carlsson, f. 1877 i Smedby, Kalm., o. h. h. Dagmar, f. Bratt 1884 i Göteborg; g. m, Margareta Thornér, f. 21-12-17 i Örebro, d. t. Oskar Ferdinand T., f. 1872 i Längbro, Ör., o. h. h. Märta Charlotta, f. Nilsson 1890 å Larma, Hidinge, Ör. Barn: Ingemar Christer Gustav Adolf, f. 8-2-40, Birgitta Margareta, f. 12-11-42, Claes Göran, f. 16-5-45. B. har avlagt stud.-ex. i Örebro 1933, off.-ex. 1938, utnämnd till fänrik 1939, löjtn. 1941 och fil. kand. 1942.

Morrarön

Tax.-värde 72.500. Areal: 143 har, varav åker 52, skog 25, ängsmark 20, hagm., 46. Jordart: mylla o. lera på sjöbotten, mosand. Arealen delv. täckdik. Manbyggn, uppf. 1901 (vatten o, avlopp 1925, cv 1935, el. ljus 1937). Ekon.-byggn.: stall, ladugård, loge m. m. Djurbes.: 5 hästar, 1 unghäst (ardenner), 26 kor, 13 ungnöt (r.- o. k.-fria) o. 1 tjur, svin o. höns t. husbehov. Mjölkmaskin. Traktordrift. Äg.: Hem.-äg. Arvid Jonsson, f. 25-l-77 å Lundtorp, Helgona, s. t. Per Erik J., f. 1841 å Flöttorp, Ärla, d. -22, o.h.h. Klara Vilhelmina, f. Andersdotter 1846, d. -16; g. m. Ida Karolina Grönberg, f. 20-12-85 i Godkärra,Västan-fors, Västm. d. t. Anders G., f. 1836 i s. s:n, d. -93, o. h. h. Carolina, f. Olsdotter 1845 i s. s:n, d. -18. Barn: Anna Maria, f. 30-12-98 (g. m. Emil Eriksson. Barn: Anna-Lisa, f. 1918), Elin Katarina, f. 19-5-00 (g. m. Nils Stenberg. Barn: Arne, Lars, Hans o. Gunn-Britt), Karl Axel, f. 16-11-01 (g. m. Edith Söderlund. Barn: Hans), Märta, f. 12-9-03 (g. m. Hjalmar Karlsson. Barn: Kerstin), Lilly, f. 7-11-08 (g. m. Ragnar Larsson. Fosterbarn: Marianne), Per Arvid, f. 30-4-10, Elev, f. 14-2-14, Sven, f. 4-10-16, Astrid, f. 31-7-18 (g. m. John Wester. Barn: Anna Lena, John Olov), Birger, f. 13-12-19 (g, m. Maj-Britt, f. 25-3-24), Tore, f. 16-3-21. År 1928 inköpte nuv. äg. gården från Tynnelsö fideikommiss.

Norrbacka

Tax.-värde 13.200. Areal: 17 har, varav åker 14, skog 3. Jordart: lerjord. Manbyggn. o. ekon.-byggn. uppf. 1937. Djurbes.: 2 hästar, 8 kor o. 3 ungnöt, 3 svin, 30-tal höns. Äg. : Lantbr. Karl Edvin Valentin Björklund, f. 7-5-98 i Björkvik s. t. Erik Vilhelm B. o. h. h. Emma Kristina, f. Karlsson; g. m. Rut Maria Engström, f. 12-2-18 i Halla, d. t. Karl E. o. h. h. Julia, f. Hedlund. Barn: Karl Arne, f. 7-8-34. Gården avsöndrades från Lagnö gård år 1937 och övertogs av nuv. äg. år 1942. B. har genomgått Ulvhälls lantbruksskola. Han har tidigare haft jordbruksarbete samt brukat en gård i Husby-Oppunda socken åren 1937-42.

Norrsta

5/16 mtl. Tax.-värde 32.000. Areal: 96 har, varav åker 20, skog 66, kult. betesm. 10. Jordart: lera o. svartmylla på lerbotten. Arealen täckdik. Manbyggn. uppf. på 1800-talet, renov. senare (vatten o. avlopp, el. ljus). Ekon.-byggn. uppf. : stall, ladug. på 1900-talet, magasin o. bod 1895. Djurbes.: 3 hästar (ardenner), 9 kor, 4 ungnöt (r. o. k.-fria) o. 1 tjur. Äg.: Hem.-äg. Bernhard Videsjö, f. 9-4-99 i Skaftö, Gbg o. B., s. t. Alfred Johansson, f. 1855 i Gbg o. B., o. h. h. Amanda, f. 1859 i Ucklum, Gbg o. B.; g. m. Sigrid Eklund, f. 20-9-00, d. t. Carl Fredrik E. o. h. h. Karolina, f. Henriksson 1863 i Uppl. Barn: Elvy, f. 8-10-27, Irene, f. 3-7-32, Kerstin, f. 22-3-34. Arr. : August Harald Pettersson, f. 16-5-91 i Vårfrukyrka, Upps.; g. m. Helny Matilda Englund, f. 26-12-02 i Altuna, Västm., d. t. Lars Erik E., f. 1868 i Vittinge, Västm., o. h. h. Karolina Matilda, f Berglind 1871 i Simtuna, Västm., d. 1934. Barn: Nils Harald, f. 15-2-28, Sven Yngve, f. 19-9-31, Ann-Marie, f. 23-7-38. V. inköpte gården 1934 och brukade den själv åren 1935-43. Sistnämnda år övertog nuv. arr. gården på arrende.

Nybygget

Tax.-värde 13.700. Areal: 36,4 har, varav åker 7, skog 18, ängs o. hagm. 11,4. Jordart: mylla o. lera på sjöbotten. Manbyggn, uppf. 1937. Ekon.-byggn. uppf. på 1880-talet. Djurbes.: 2 hästar (ardenner), 6 kor o. 2 ungnöt (r.- o. k.-fria), svin o. höns t. husbehov. Äg. : Hem.-äg. Karl Axel Jonsson, f. 16-11-01 å Landtorp, Helgarö, s. t. Arvid J. f. 25-l-77 å s. gård, o. h. h. Ida Karolina, f. Grönberg 20-12-85 å Godkärra, Västanfors, Västm.; g. m. Edith Axelina Söderlund, f. 1899 i Lundby, Västm., d. t. Axel S., f. 1866 i Vårfrukyrka, Upps, d. -08, o. h. h. Anna Karolina, f. Andersson 187,4 i Irsta, Västm. Barn: Karl Arne Öhman, f. 1921, Hans Karl Gustav, f. 1945. Gården, som tidigare tillhört Tynnelsö, inköptes 1928 av Erik Öhman, vilken 1941 överlät den till nuv. äg.

Pålsäng

Tax.-värde 9.800. Areal: 18 har, varav åker 6, skog 8. Jordart: lera o. mulljord. Manbyggn. inneh. 1 r. o. k. Ekon.-byggn.: stall, ladug., loge o. magasin. Djurbes.: 1 häst o. 1 unghäst, 4 kor o, 2 ungnöt, 2 svin, 20-tal höns. Äg.: Hem.-äg. Karl Josef Wester, f. 22-12-91 i Taxinge, s. t. Oskar W. o. h. h. Augusta Sofia; g. m. Karin Alfrida Elisabeth Lidberg, f. 13-8-98 i Vinköl, Skar., d. t. Johan Alfred L. o. h. h. Elna Kristina, f. Johansson. Barn: Astrid Elisabeth, f. 4-,1-21 (g. m. Arne Gustavsson. Barn: Arne Göran, f. 1947). W. inköpte gården 1928 av Otto Lundberg. Han var tidigare anställd å Vadholm.

Skär

Tax.-värde 157.000. Areal: 203 har, varav åker 77,5, skog 76, kult. betesm. 25, övr. mark 24,5. Jordart: hård lera. Arealen täckdik. Manbyggn. uppf.: huvudbyggnaden 1943-44 (huvudbyggnaden och ena flygeln förstördes genom eldsvåda 1863); fullt. mod. flygel 1920 (ren. o. omb. 1937, mod. bekv.), arb.-bost. förstördes genom brand 1936, omb., mod. bekv. 1937-40). Ekon.-byggn. uppf. 1936, ren. 1943: stall, ladug. (mjölkmaskiner, kylanläggning m. kylrum för mjölk, m. m.), 4 st. siloanläggningar, därav 1 i ladug. för AIV-metoden. Djurbes.: 5 hästar, 3 unghästar (ardenner), 2 tjurar, 44 kor o. 20 ungnöt (r.- o. k.-fria), 200 får. 100 lamm, 2 baggar. Traktordrift. Äg.: Johan Eric Tofte, f. 17-11-90 i Sundborn, Kopp., s. t. lantbr. Gustav Eriksson, f. 1855 i s. s :n, d. -91, o. h. h. Elin, f. Åmark 1857 i Aspeboda, Kopp., d. -33; g. m. Ingrid Olsson, f. 1899 å Heby tegelbruk, Västerlövsta, Västm., d. t. Gustav O., f. 1859 i Västerlövsta, d. -34. Barn: Marianne, f. 22-11-21 (g. m. ing. Ulf Hedendal. Barn: Mona, f. 19-3-46), Erik Gustav Viking, f. 13-3-26.

Förutom jordbruket bedrives även handelsträdgårdsrörelse. I 3 växthus odlas gurkor, tomater och blommor. Vidare finnes 5-600 fruktträd. Gården inköptes av nuvarande ägaren 1937. T. är styr.-led. av Sv. Handelsbanken i Eskilstuna, Nymans verkstäder, Eskilstuna Bryggeri m. fl.

Säby

Egendomen omfattar med underlydande gårdarna Edeby och Husby en totalareal av 1.200 har, därav huvudgården 747, varav åker 135, skogsmark 525. Tax.-värde 445,800 (Säby 299.300). Jordart: styv lera till sandjord. Corps de logi från 1600-talet, omb. o. rest. dels 1837, dels 1918, inneh. 30 r. o. k. samt 2 hallar. Arb.-bost. Ekon.-byggn.: stall, ladug. (inv. cem., el. ljus o. kraft, vatten, mjölkmaskin), magasin, loge. Djurbes.: hästar, unghästar, tjurar, kor o. ungnöt (SRB, reaktionsfria, stbkf.) samt svin.

Historik: Säby omtalas redan under 1300-talet. Ägare under denna tid voro medlemmar av släkten Lillie. Å egendomen lär under en tid ha funnits ett kapell, tillhörande ett munkkloster. Säby omfattade 1562 dels tre frälsehemman, som tillhörde fru Karin Eriksdotter Gyllenstierna (d. 1562) till Lagnö, ehuru de just det året betecknas som förläning något som likväl får antagas vara utan grund, dels ett hemman av obestämd natur, som ingick i samma frus byte med Gustaf I 1555 men likväl aldrig kom i hennes besittning. Det skall emellertid ha ingått i det nya byte, som hennes mågar, Gabriel Christiernsson (d. 1585) och Nils Ryning (d. 1578) fingo till stånd 1563. Men ehuru alla fyra hemmanen från samma tid betecknats som frälse, äro icke desto mindre förhållandena även i fortsättningen oklara. Tre hemman lågo nämligen alltjämt under Lagnö, men det fjärde tillhörde, när nya underrättelser möta från 1570-talet, ingen av ovannämnda herrar eller någon av deras anförvanter, utan fru Kerstin Krumme (d. 1611) och ett tiotal år senare Lars Jespersson Cruus (d. 1587 ). Senare kom emellertid även denna gård att lyda under Lagnö, till dess att alla fyra utbrötos för att bilda eget säteri.
Detta skedde dock icke förrän i slutet av 1630-talet, då jungfru Christina Ryning (d. 1674) bebyggde dem, sedan hon fått dessa hemman på sin arvslott efter sin fader Peder Nilsson Ryning (d. 1613). Hon gifte sig kort därefter med Peder Eriksson Sparre (d. 1647). Under sätesgården lågo 1644 inom hemsocknen elva mantal, av vilka två mantal i Husby, två mantal i Oppeby och ett halvt mantal Tvåöra voro inkällrade. Tjugo år senare voro dock rå- och rörshemmanen minskade till två (Oppeby), medan ett mantal i Vadholm låg i hälftenbruk med huvudgården.
All rå- och rörsfrihet indrogs emellertid vid rannsakningen 1680. Då fru Christina dog barnlös, tillföll godset hennes systerbarn, av vilka Nils Bagge (d. 1685) och hans broder Per Bagge (d. 1712) sålde sina andelar till kusinen Elsa Cruus (d. 1716), änka efter Christer Bonde (d. 1659). Hon skänkte egendomen 1712 efter ende sonens död samma år till dennes hustru Anna Chatarina Wrangel (d. 1724), som 1716 gjorde det till fideikommiss för sin brorson Erik Wrangel (d. 1765). Denne ärvde 1734 efter sin moster Elsa Ebba Fleming (gift Bagge) jämväl Lagnö inom samma socken, vars två förnämsta egendomar på detta sätt förenades under gemensam ägare. Godset har sedan fram till våra dagar stannat inom den wrangelska släkten. Nuv. fideikommissarie är baron H. Wrangel.

Baron H. Wrangel är f. 2-4-94 å Säby, s. t. Knut Herman W. o. h. h. Sofia Tamm; g. m. Christina Gäster, f. 24-5-15 i Frösthult, Västm., d. T. Johan G. o. h. h. Agda, f. Johansson.

Söderbacka

Tax.-värde 14.700. Areal: 16 har åker. Jordart: lerjord. Manbyggn. o. ekon.-byggn. uppf. 1937. Djurbes.: 2 hästar, 5 kor o. 4 ungnöt, svin o. höns t. husbehov. Äg.: Lantbr. Lars Albert Johansson, f. 10-8-17 i Överselö, s. t. Karl J. o. h. h. Ester, f. Jacobsson; g. m. Doris Karlsson, f. 16-l2-1 i Strängnäs landsf., d. t. Harald Edlund o. h. h. Alma, f. Karlsson. Barn: Sixten, f. 1-2-38. Gården avsöndrades från Lagnö gård år 1937. Den övertogs av nuv. äg. 1944. J. har sedan 1930 sysslat med jordbruks- och skogsarbete.

Söderby

1 mtl Söderby o. 1/2 mtl Väppeby. Tax.-värde 140.000. Areal: 256,5 har, varav åker 55, skog 195, övr. mark 6,5. Jordart: mullbl. lera. Egendomen är f. n. under dränering. 6-årig växtföljd. Gården drives delvis som försöksgård för gödsel- och växtskyddsmedel samt lantbruksmaskiner. Manbyggn. uppf. 1939, rest. 1941 -42, inspekt.-bost. 1942, 2 arb.-bost. rest. 1944. Ekon-byggn. uppf. omkr. 1880, omb. 1943, fullst. mod. Djurbes.: 4 hästar (ardenner), 1 avelstjur, 24 kor o. 13 ungnöt (SRB, r.- o. k.-fria). Äg.: Dr. Ing. Herbert Hermann Lickfett, f. 21-12-85 i Löbau, Tyskl., svensk medb. 1935; g. m. Gertrud Emilie Andreas, f. 6-9-08 i Nowawes, Tyskl. Barn: Harald Ulf Jörgen, f. 26-7-44, (i föreg. gifte) Dora Ursula, f. 7-4-13 (g. m, revisionssekr. Ivar Weidenhaijn. Barn: Kristina Louise, f. 27-10-39 o. Per Johan Ivarson, f. 11-12-42), Karin Birgitta, f. 9-6-19 (g. m. byggn.-ing. Nils Tideberg. Barn: Eva Margareta, f. 29-4-43 o. Anne Elisabeth, f. 17-6-46), Rolf Herbert, f. 11-5-23. Egendomen har bildats av gårdarna Söderby, Väppeby och Toffelbo. Nuv. äg. inköpte gården 1941 av godsägare O. L. Olsson. Den skötes av en inspektor.
På gården finnes en runsten, vilken restaurerades 1945. En annan runsten har tidigare funnits på ägorna, men den är nu belägen på gården Veckhål.

Söderby Lund

Tax.-värde 14.600. Areal: 21 har, varav åker 8, skog 12, övr. mark 1. Jordart: sandjord. Manbyggn. uppf. 1927 (vatten o. avlopp, el. ljus). Ekon.-byggn uppf.: stall, ladug. (inv. cem., aut. vattensystem, cem. gödselstad o. urinbrunn) loge o. magasin 1924, slöjdstuga omkr, 1885. Djurbes.: 1 häst, 8 kor o. 1 ungnöt (r.- o. k.-fria), svin o. höns t. husbehov. Äg.: Lantbr. Gustaf Adolf Engström , f. 7-8-96 å Dalby Östergård, Aspö, s. t. Karl August E., f. 1866 å Horn, Överenhörna, d. -42, o. h. h. Jenny, f. Karlsson 1871 å Skär, Aspö, d. -46; g. m. Karin Elisabeth Widlund, f. 27-10-01 å L:a Grannäs, Aspö, d. t. Karl Axel W., f. 22-3-74 i Ängsö, Västm., o. h, h. Vilhelmina, f. Mård 15-3-77 å Säby, Aspö. Barn: Rut Elisabeth, f. 23-S-20 (g. m. Holger Jägblad, f. 7-7-11), Karin Ulrika, f. 4-7-27. Gården inköptes av nuv. äg. 1923, då den avsöndrades från Söderby gård. Är 1936 inköptes gården Klitsbro med en areal av 6,5 har, vilken gård nu drives i sambruk. E. har bl. a. anlagt trädgård, där cirka 400 fruktträd finnes. E. är led. av komm.-n.

Toppviken

Tax.-värde 5.200. Areal: 8,5 har, varav åker 3,5, skog 3, kult. betesm. 2. Jordart: ler-, mull- o. grusjord. Manbyggn. uppf. i början av 1900-talet. Ekon.-bygg . uppf. omkr. 1850. Djurbes.: 1 häst, 2 kor, 1 ungnöt, svin o, höns t. husbehov. Äg. : Lantbr. Thord Östen, Ekman, f. 10-5-03 i Linköping, s. t. Thord Thorsten E. o. h. h. Sigrid Lovisa; g. m. Sigrid Linnea Pettersson, f. 30-3-06 i Hölö. Är 1868 avsöndrades gården från Lagnö. Nuv. äg. övertog den 1939. Han har nyodlat åtskilligt av arealen. E. är sekr. i Aspö lokalavdelning av Bondeförbundet.

Uddaskär

Tax.-värde 9.500. Areal: 21,8 har, varav åker 5, skog 5, övr. mark 11,8. Jordart: svartmylla på lerbotten. Manbyggn. uppf. 1875. Ekon.-byggn. uppf.: stall, ladug. o. loge 1875. Djurbes.: 1 häst, 4 kor o. 2 ungnöt, svin o. höns. Äg. : Hem.-äg. Mårten Eugen Karlsson, f. 4-11-88 å gården, s. t. Karl August K. o. h. h. Johanna, f. Lilja; g. m. Dorotea Josefinta Sköön, f. 7-6-.91 i Överselö, d. t. Gustaf S. o. h. h. Vilhelmina, f. Jonsson. Barn: Margareta Josefina, f. 20-7-12, Bertil Eugen, f. 15-9-13, Eva Alida, f. 13-11-22. Gården är ursprungligen avsöndrad från Lagnö gård och inköptes av nuv. äg. fader i slutet av 1800-talet. Nuv. äg. övertog gården 1922. K. är led. i valnämnden och i sexmannagruppen för Lagnö rote.

Vadholm

Tax.-värde 70.000. Areal: 141,7 har, varav åker 49, skog 68. Jordart: lerjord. Manbyggn. uppf. på 1900-talet. Ekon.-byggn. uppf. 1938. Djurbes.: 3 hästar, 22 kor o. 9 ungnöt, svin o. höns t. husbehov . Mjölkmask. Traktordrift. Äg.: Lantbr. Knut Eric Johansson, f. 1888 i Längbro, Ör., s. t. Johan Vilhelm J. o. h. h. Karolina, f. Olsson; g. m. Dagmar Alice Karlsson, f. 1899 å Valsta, Glanshammar, Ör., d. t. Otto K. o. h. h. Alice, f. Persson. Barn: Sten Vilhelm Otto Knutsson, f. 1921, Kristina Alice Bergendahl, f. 1923, Margarete Dagmar, f. 1925. Nuv. äg. övertog gården 1946 efter F. V. Eriksson, vilken inköpt den 1933.

Veckhål

¾ mtl. Tax.-värde 46.600. Areal: 95,5 har, varav åker 25, skog 65, övr. mark 5,5. Arealen är delvis rördik. Jordart: lerjord o. mylla på lerbotten. Manbyggn. uppf. 1932. Arr.-bost omkr. 1850, rest. efter hand. Ekon.-byggn. uppf. 1917 o. senare. Äg. : C. F. Carlssons stärbhus, best. av ing. C. V. Ingerstedt, fröken Maria Ingerstedt, sågverksäg. Arvid Ingerstedt, jägmäst. Ruben Ingerstedt, fröken Anna Ingerstedt o. fru Emelie Lorin. Arr.: Löjtnant Göran Bånge å Marby. Gården inköptes av C. F. Carlssons stärbhus 1935. Den har hela tiden varit utarrenderad, sedan 1941 till nuvarande arrendator, som brukar den i sambruk med Marby. På ägorna finnas flera stenåldersgravfält och bakom manbyggn. finnes en vacker och mycket väl bibehållen runsten.

Vedhörn

Tax.-värde 11.900. Areal: 19,4 har, varav åker 8, skog 7, nat. betesm. 4, tomt. o. trädgård 0,4. Jordart: svartmylla o. lerjord. Arealen delv. täckdik. Manbyggn. uppf. 1921, rest. o. tillb. 1944, gamla manbyggn. av äldre datum, rest. 1939. Ekon.-byggn. uppf.: stall, ladug. o. loge omkr. 1900, magasin 1946. Djurbes: 2 hästar, 6 kor o 2 ungnöt (r.- o. k.-fria), 2 gödsvin, c:a 25 höns. Äg.: Hem.-äg. Karl Axel Eriksson, f. 4-1-04 å Kungsberg, Fogdö, s. t. Emil E., f. 1879, d. -42, o. h. h. Hulda, f. Andersson 1881, d. -46; g. m. Astrid Björkman, f. 11-10-08 å Ärnesta, Överselö, d. t. Axel B., f. 1862, d. -32, o. h. h. Anna, f. Andersson 1868, d. -44. Barn: Lennart, f. 30-9-26. Gården har tidigare tillhört Lagnö. Den inköptes år 1910 av Emil Gustafsson. 1942 övertogs den av nuv. äg. E. hade före 1942 anställning vid Aspö prästgård i 22 år.

Viksäng

Tax.-värde 20.300. Areal: 41 har, varav åker 12, skog 26, kult. betesm. 3. Jordart: svartmylla på lerbotten. Manbygg . o. ekon.-byggn. uppf. 1910. Djurbes.: 2 hästar, 1 tjur, 8 kor o. 2 ungnöt, svin o. höns t. husbehov. Äg.: Johan Herman Jonsson. Arr.: Lantbr. Erland Gustaf Jonsson, f. 16-9-16 å Viksäng, Aspö, s. t. Johan Herman J., f. 13-4-79 å Morrarön, Aspö, o. h. h. Ida Vilhelmina, f. Andersson 11-6-84 å Utomby, Aspö; g. m. Karin Elisabeth Hellbom, f. 3-11-21 å Älby, Överselö, d. t. Anders Gustaf H., f. 6-6-94, o. h. h. Ragnhild Elisabeth, f. Söderholm 10-5-00 i Eskilstuna Kloster. Barn: Erland Torbjörn, f. 28-10-45, Gunvor Elisabet, f. 8-4-48. Nuv. äg. inköpte gården 1913. Den utökades 1938 med 21 har skog, som inköptes från Edeby. Nuv. arr. innehar arrendet sedan 1944.

Tillbaka till innehållsförteckningen

ASPÖ - HANDEL, INDUSTRI OCH HANTVERK

Aspö Åkeri

Åkeriet startades 1923 av Georg Fredriksson, vilken 1939 överlät det till annan innehavare. Det gick sedan i olika händer till 1943, då det övertogs av nuv. äg. Från början omfattade rörelsen lastbilsåkeri, omnibustrafik och bilstation. De två sistnämnda grenarna ha under årens lopp överlåtits. För närvarande finnas 3 lastbilar i trafik, och förutom innehavaren äro 4 man sysselsatta inom företaget. Åkeriet var ursprungligen beläget vid Husby men har flyttats till Ekbacken, där äg. inköpt en villa och uppfört garage med plats för 3 bilar och med spolningsmöjligheter. Villan är en 2-plansvilla, inneh. 4 r. o. k., fullt modern. 1947 uppfördes även bensinstation.

Åkeriägare Arne Gustavsson är f. 7-9-18 å Skoghall, Ärla, s. t. Manfred G., f, 23-11-93, o. h. h. Elin, f. Pettersson 26-4-96; g. m. Eva Eriksson, f. 6-3-1,-i å St. Grindhammar, Barva, d. t. Konrad E., f. 24-12-87, o. h. h. Sigrid, f. Johansson 17-l-83. Barn: Christer, f. 1-8-44. G. genomgick Gripsholms Folkhögskola 1936-37. Han är led. av styr. för Lastbilscentralen, Strängnäs.

Aug. Erikssons Smides- och Motorverkstad

Rörelsen startades 1934, då E. lät uppföra smidesverkstad. Lantbrukssmide samt reparationer av alla slags lantbruksmaskiner o. redskap förekommer. För övrigt har E. maskinstation och utför plöjning, harvning, tröskning o. vedsågning m. m. Traktor, tröskverk, självbindare o. övr. lantbruksredskap finnas. Vidare utför E. husbehovssågning av timmer med ambulerande cirkelsåg. C:a 4.000 timmer försågas pr år. Tidigare tillverkades epatraktorer o. gummihjulsvagnar samt gengasaggregat av egen konstruktion. I rörelsen sysselsättas 1-2 man och vid vår- och höstbruk extra personal.

Smidesmästare August Eriksson är f. 7-l-96 å Gåde, Boglösa, Upps, s. t. Frans E., f. 4-10-68 å Rickeby, s. s:n, d. -28, o. h. h. Adina. f. Modig 1876 i Villberga by, Villberga, Upps., d. -42; g. m. Edit Skogh, f. 28-5-01 å Blacksta, Boglösa, d. t. August S., f. 26-8-71 å Ulunda, Tillinge, Upps., o. h. h. Nanna, f. Johansson 6-4-78 å Kärrby, Boglösa, d. -43. Barn: Ellen, f. 12-9-21, Inge, f. 21-12-22, Inga-Britta, f. 25-6-28. E. har tidigare varit gårdssmed vid Säby gård. Han är brandchef för Aspö brandkår. Fru E. sysslar bl. a. med biskötsel. F. n. finnas 17 bisamhällen.

Lagnö Trädgård

Tax.-värde 31.500. Areal: 65 har, varav åker 9, skog 35 (barrskog), trädgård 6, hagmark o. imp. 15. Jordart: lättlera o. svartmylla. Arealen t. större delen vunnen genom invallning. 2 pumpstationer om vard. 20.000 lit. min. finnas. Trädgården omfattar c :a 400 bänkfönster o. omkr. 600 fruktträd, resten friland. Dess specialitet är julrosor o. bär. Manbyggn. uppf. 1925. Ekon.-byggn, uppf.: loge 1918, bod 1925, övr. tidigare. Djurbes.: f. n. 1 häst. Äg.: J. A. Engströms stärbhus, best. av änkefru Emelia Engström o. sonen Albin E. Engström. Trädgårdsmästare Albin Engström är f. 21-9-87 å Hässelbyholm, Fogdö, s. t. J. A. Engström, f. 5-2-61, d. -35, o. h. h. Emelia Elisabet Hellqvist, f. 9-6-65 i Finspång; g. m. Märta Emelia Olsson, f. 10-4-92 i Södertälje, d. t. Emil Olsson o. h. h. Anna. Barn: Anna-Lisa, f. 30-11-13 ( g. m. verkm. Allan Quick), Margareta, f. 26-11-17 (g. m. kamrer Sture Lundqvist), Hans Olof, f. 14-8-23.

Lagnö trädgård friköptes ifrån Lagnö gård 1918 av F. A. Engström, som där drev trädgårdsrörelse tillsammans med sonen. Efter E:s frånfälle övertog sonen själv rörelsen. Lagnö trädgård har tillsammans med Lagnö gård m. fl. intressenter bildat Lagnö invallningsföretag. E. har genomgått Lantbruksakademiens skola å Experimentalfältet (2 års kurs). E. arr. under 5 år Hilleshög å Svartsjölandet. E. är nämndeman, godeman o. huvudman i Sparbanken samt led. av kristidsstyr., kyrkorådet o. fattigv.-styr. m. m.

Säby Trädgård

Odlingen omfattar huvudsakligen grönsaker samt jordgubbar, som avsättas i parti. Vidare förekommer fruktodling. 250 st. fruktträd finnas. Trädgården arrenderas av trädgårdsm. J. E. Ljungström. Trädgårdsmästare Josef Emanuel Ljungström är f. 3-3-07 i Ljungby, Kalm., s. t. Johan Viktor L. o. h. h. Hulda; g. m. Elsa Maria Nilsson, f. 1-3-16 i Luleå, d. t. Erik Bertil N. o. h. h. Alma Kristina, f. Ström. Barn : Stig Bertil, f. 8-8-41, Rolf' Henry, f. 8-8-41. Hans Lennart, f. 24-4-43. L. har haft anställning vid Sundtorps trädgård, Ljungbyholm, Stenungs trädgård, Stenungsund och Kristinelunds trädgård, Vassmolösa. Sedan 1941 arrenderar han trädgården vid Säby.

Tillbaka till innehållsförteckningen

ÅKERS HÄRAD

Häradets

namn skrevs under 1300-talet alltid 'akir bo hundare' (1357), d. v. s. Åker-boarnas härad. Är 1399 skrevs det f. f. g. 'akers hundare' och så småningom uttränger detta kortare namn helt det gamla, troligen för att detta härad ej skulle sammanblandas med det härad, som ännu idag heter Åkerbo. Angående namnets betydelse, se närmare under Åkers socken.
Det äldsta kända tingsstället var vid Eldsundet ('Eldasund' 1383 eller 'Eldasunds löt' 1423). Tingsstället bör ha legat vid Eldsunds by i Strängnäs landsförsamling omedelbart invid den farled, som gick från Söderfjärden till Strängnäsfjärden, där nu endast en rad sankmarker betecknar, var farleden gått fram ännu i historisk tid. På detta ställe fanns en utmärkt samlingsplats för häradet, ty där förbi gick enda landvägen ut på Fogdön, och dit kunde man ta sig med båtar från två håll. Där fanns också den fördelen, som tydligen alltid eftersträvats vid val av tingsplats, att ingen socken blivit över hövan gynnad genom kortare resväg till tingsplatsen. Vid Eldsundet hade man geografiskt sett träffat den mest neutrala platsen i häradet. Emellertid ger oss häradsnamnet en misstanke om, att Eldsundet i alla fall inte är den äldsta tingsplatsen i häradet.
Man borde ju ha anledning tänka sig, att den legat vid den plats, som nu är Åkers kyrkplats. Naturligtvis kan häradet vara uppkallat efter ett annat Åker än den nämnda kyrkplatsen, men många skäl talar för, att häradsindelningen i denna trakt i äldre tider varit en helt annan än i våra dagar. Vi skall nedan se hur häradets gränser under 1600-talet förändrats så, att man har anledning misstänka, att ingen gammal tradition funnits att stödja indelningen på. Vidare synes det vara ett karakteristiskt drag, att de medeltida städerna i Mälardalen aldrig ligger inom ett härad utan mellan två härader. Strängnäs ligger emellertid nu mitt i Åkers härad. Geografiskt sett förvånar även häradets nuvarande utformning. Fogdön med dess tre socknar hör ju helt till Mälarens övärld, och dessa socknars allmänningar ligger inte nere på Strängnässkogen utan på norra delen av Tosterön och orienterar sig således mot Selebo härad, dit Tosterön delvis hör. Man skulle därför vara benägen förutsätta, att Fogdön skulle inrangeras i ett härad av mälaröar. En fingervisning om vilket härad det i så fall skulle vara fråga om, kan möjligen traktens 'Tuna'-namn ge.
Det har allmänt antagits, att Mälardalens 'Tuna'-namn har fästs vid byar med viktiga administrativa uppgifter inom häradet. Som regel finnes ett 'Tuna'-namn i varje härad. Låt oss då se hur det förhåller sig i norra Sörmland. Det gamla Selebo härad har ett Tuna som kyrkby i Ytterselö socken. Det nuvarande Åkers härad har ett Tuna som kyrkby i Åkers socken och ett 3 km NV om Fogdö kyrka. I Österrekarne fanns det Tuna, som nu kallas Eskilstuna, och i Västerrekarne hette kyrkbyn i Tumbo socken förr Tuna.

Dessa 'Tuna-byar ligger ganska centralt i de olika bygderna så när som på Eskilstuna, som ligger vid kanten av Österrekarne härad. Dess läge blir emellertid förklarligt om man räknar med, att de administrativa uppgifterna, som skulle lösas av fogden i Tuna, till större delen låg söder ut i Ärla, Stenkvista, Husby och framför allt ned i Villåttinge, som tidigare åtminstone judiciellt var underställt Österrekarne. Dessa bygders naturliga utfartsväg mot norr var Tunaåns dalgång och på så sätt kom även detta Tuna att ligga centralt i den bygd det skulle betjäna och övervaka. Låt oss så återgå till Åkers härads bägge Tunabyar. En av dem ligger, så som man skulle haft anledning vänta, vid Åkers kyrka, centralt i ett fastlandshärad möjligen omfattande Åker, Länna, Kärnbo, Taxinge och Härads socknar. På Fogdön ligger det andra Tuna och detta ligger centralt i en bygd, som skulle kunna begränsas till Aspön, Tosterön, Fogdön och Jäder. Låt oss förslagsvis gissa på ett Fogdö härad. Det är emellertid väl att märka, att något sådant icke är känt i litteraturen utan här endast framkonstruerats ur de geografiska och historiska förutsättningar, som förf. tyckt sig spåra.
Frågan om häradets äldsta begränsning och tingsplats är således ganska vansklig att bedöma. Säkert är endast att tingsplatsen i Eldsunds by begagnats till början av 1700-talet, varefter förhandlingarna flyttades till Strängnäs. Är 1883 delade Akers härad sitt tingshus med Selebo och 1905 uppbyggdes det nuvarande tingshuset i Strängnäs för de bägge häraderna Åker och Selebo.

Signetets

äldsta utformning är från slutet av 1500talet, men någon exakt datering står icke att få. Det föreställer en grind, bakom vilken tre träd syns växa. Omskriften är felaktig. Där står nämligen ARERS. De tre träden har i senare sigillbilder tolkats som tre ax och har t. ex. i Malmköpings stadshus fått färgerna guld på grind och sädesstrån samt blå sköld.

Omfattning.

Häradet har, som tidigare nämnts, under historisk tid haft ganska skiftande begränsning. Nu innehåller det de 7 socknarna Fogdö, Helgarö, Härad, Länna, Strängnäs landsförsamling, Vansö och Åker. Samma omslutning hade häradet under 1500-talet, varvid dock Ärja socken, som då var helt självständig och ej som nu en del av Akers socken, tillhörde Selebo härad. Ärja överfördes emellertid under 1600-talet till Akers härad och socken. Barva var 1610-1639 införlivad med Akers härad, Kärnbo likaså en kortare tid under 1600-talet och Taxinge från 1659 till 1707.

Topografi.

Fogdön bildar ett slutet område inom häradet, vartill delar av Tosterön och Härads socken förts bl. a. genom att Härad blivit annex till Vansö. Härad är emellertid till sin karaktär vitt skild från slättlandet på Fogdön. Socknen ligger nämligen i huvudsak uppe på den stora förkastningshöjden söder om Söderfjärden och Fogdön. Strängnäs landsförsamling är tämligen nyckfullt utbruten ur kringliggande trakter på sådant sätt, att man har anledning misstänka att gränsdragningen icke är ursprunglig: en bit av Fogdön, en bit av Tosterön samt skogar väster om Strängnäs och slättland söder om staden. Åker och Länna bildar en annan topografisk enhet. Åker ' ett slättland, som långsamt höjer sig mot väster och har sina sista utlöpare av åkerslätt i form av trånga dalar i Länna socken. Söder om Åkersslätten går en östvästlig förkastning, som avskiljer en sydlig del av socknen till ett bergigt skogslandskap.

Häradets funktion

i form av tingslag som vårt lands minsta judiciella enhet har redan vidrörts i det föregående. Även häradets betydelse som administrativ enhet har vidrörts i det föregående på tal om Tunanamnen. Åker, Daga och Selebo härader har gemensamt betecknats som Gripsholms län och har tjänstgjort som ett särskilt fögderi, ibland med gemensam fogde för skatteuppbörd etc., ibland med inbördes större frihet. Även ur försvarssynpunkt har häradet varit en enhet. Efter indelningsverkets införande tilldelades de upprättade soldattorpen Södermanlands regemente. I häradet finns 100 soldattorp för Strängnäs kompani, 29 för Gripsholms kompani och 14 för Österrekarne kompani. Häradets äldsta ekonomiska funktion torde ha varit som enhet för brandstodens erläggande till brandskadade hemman inom häradet. Den verksamheten fortsatte, bland annat reglerad av särskilda föreningsstatuter år 1834, till år 1846, då länets brandstodsbolag bildades. Vägunderhållet var en annan sådan ekonomisk funktion för häradet. Ända till år 1937 var häradet en enhet i väghållningshänseende.

Allmänningsskogarna

för häradet ligger i dess sydvästra hörn. De består av 2.890 har, varav 1.187 har ligger i Härad, 957 i Länna och 746 i Åker.

Litteratur.

O. Ahlberg skriver om tingsplatserna i Södermanland dels i Rig 1946 dels i Sörmlandsbygden 1946. Häradsbrandstoden beskrivs av I. Schnell i Brand och brandstod i Södermanlands län, Sörml. handl. nr 11. Domböcker finns bevarade från 1613-. Bouppteckningar från 1719-. Renoverade domböcker finns från 1629-1634, 1637-1641, 1643, 1645-1750, 1752-1784, 1786-. i. s.

Tillbaka till innehållsförteckningen

Fogdö socken

Sockennamnet

är mycket fylligt belagt redan från 1200-talet. 'Fothø' (1252), 'fødø (1279), 'fodø (1279) etc. De flesta beläggen avser klostret, som under 1200talet nästan enbart kallades 'Fodhø'. Senare växlade detta namn på klostret med 'Vårfruberga', vanligen dock i latinsk form: 'Mons Sancte Marie' (1293) eller 'Mons beate virgin'is'. Omkring år 1314 förekommer 'Warefruberg', vilken form snart blir den vanliga. På 1290-talet flyttar nunneklostret, som dittills legat vid sockenkyrkan, ut till det nuvarande Kungsberg. Då kallas socknen efter sockenkyrkan för 'Gamblakloster' ('gamblacløster' 1310 etc.) eller någon gång efter kyrkans skyddshelgon 'S:t Albanus' (1233). Belysande för den gamla namnförbistringen är ett brev från 1341, där socknen kallas 'foodhø', men där det tillfogas, att socknen vanligen kallas 'gamblakloster'. Under 1490talet börjar formen 'Fodhø' slå igenom och den förändras till Fogdö först på 1500-talet, en naturlig association av Gustav Vasas skrivare.

Namnets betydelse har tolkats av Lidén i Namn och Bygd 1931 sid. 88 f. Han anser det hänga samman med 'foda', besläktat med ordet föda och liktydigt med 'näringskraft i mat eller foder'. Namnet "torde ha betecknat orter med givande odlingsjord". Fodö skulle således betyda 'ön med den bördiga jorden'.
Socknen har i historisk tid alltid varit en självständig församling. Allt sedan reformationen har Helgarö socken varit annex till Fogdö.

Mantalet

är 55, arealen 5.135 har, varav 2.268 har odlad jord, vilket utgör 44 proc. av totala arealen, fördelad på 98 brukningsdelar, varav 2 på över 100 har. - En mindre justering av sockengränsen skedde år 1883, då Hallingön fördes från Fogdö till Ängsö i Uppland.
Länsstyrelsens förslag till kommunindelning innefattar, att de tre socknarna på Fogdön jämte Härads socken skall utgöra en storkommun.

Topografi.

Socknen upptar ungefär halva Fogdön tillika med ett stycke av Tosterön och några öar däremellan. Själva Fogdöns begränsning ger ett av huvuddragen i berggrundens topografi i denna del av Mälaren. Särskilt den relativt höga stranden mot Strängnäsfjärden och Norrfjärden, men även stranden mot Söderfjärden utpekar riktning nordnordväst till sydsydost, som går igen i strandriktningen och berghorstarnas riktning såväl på Fogdön som på Tosterön och Selaön. Ett annat och större system av förkastningssprickor går i dessa trakter av Sörmland fram i östvästlig riktning.
Det är en sådan spricka, som begränsar Fogdön i söder, där Eldsundet går fram. Det stycke av Fogdön, som blivit Fogdö socken, begränsas i sydost av låglänta områden, som ännu i historisk tid innehöll så djupt Mälarvatten att Fogdö socken blivit avskild från Vansö socken genom ett sund. Gränsen mot Helgarö socken går däremot mycket godtyckligt fram genom terrängen så att det är tydligt, att gränsdragningen här varit beroende icke av topografiska skäl utan av byarnas ägoförhållanden. Några stora linjer i topografin inom socknen kan inte spåras. Huvudintrycket blir ett slättland, som styckats sönder av moränåsar med huvudriktningen öster-väster, vilkas krön är övertäckta av ofantliga blocksamlingar, som ofta ger intryck av att övernaturliga väsen staplat dem till skyddsmurar.

Berggrunden

består helt och hållet av gnejs. De lösa jordlagren. Som redan framhållits dominerar moränåsar i landskapsbilden, men däremellan ligger åkerlera till rätt stora odlingsytor. En grusås, som huvudsakligen går fram genom Helgarö socken, följer Rällingevikens östra strand. En mindre grusås, bestående av mycket små gruskullar, sträcker sig från Hannemyra till Magdeboda.

Bebyggelsehistoria.

På grund av socknens relativt ringa höjd över havet har icke funnits några marker för stenåldersmänniskor att slå sig ned på. Det är först från stenålderns slutskede, som ett tiotal stenyxor hittats och registrerats från socknen. Några bronsåldersfynd har icke gjorts, men under tiden närmast efter Kristi födelse har man anledning tro att de goda betesmarker, som bör ha funnits här på Fogdön, lockat till bosättning. Vid många utav byarna finns nämligen gravrösen av äldre järnålderns typer t. ex. på Kyrkogårdsudden (!), vid Viggeby, Lövinge, Vik, Lilla Väsby etc. Här som alltid är emellertid svårt att med säkerhet uttala sig om järnåldersgravarnas ålder på grund av att de i så ringa utsträckning varit föremål för undersökningar. Här återges en förteckning, som helt kortfattat sammanställer antalet fornminnen vid de större byarna: - Viggeby: flera smärre gravfält med sammanlagt ett 30-tal gravar, däribland ett par större, och en treudd med cirka två meter höga hörnstenar.
- Lövinge: några smärre gravar. På ägorna finns också en stor jordfast sten med långsgående urslipade urholkningar. Befolkningen kallar stenen Likbrännarstenen emedan det sagts, att man i forntiden där eldbegått de döda. Det förefaller vara Sörmlands enda exemplar av en fornminnestyp, som på Gotland är vanlig och där kallas "svärdsliparstenar", men vars verkliga karaktär ännu icke kunnat tolkats.
- Vik: framför allt gravrösen av olika typer, fyrkantiga, runda, trekantiga etc.
- Lilla Väsby: flera smärre gravhögar på olika håll.
- Sörby: Här finnes ett större röse, som kallas Sörby tupp av den anledningen, att vid mitten av 1800-talet ett vårdtecken var uppsatt i röset i form av en stång med en tupp på.
- Gredby: minst tre små gravfält med sammanlagt ett 40-tal gravar.
- Tuna: två gravfält med äldre och yngre gravformer.
- Lundby: två smärre gravfält. Vid byn fanns även en offerkälla, som igenlades 1920, varvid på källans botten en del mynt hittades.
- Berga: flera smärre gravrösen och bautastenar, likaså vid Hannemyra och Välnäs.
- Grinda: fyra större och mindre gravfält, det största med ett 30-tal gravar.
- Bärby, många små gravfällt bland annat ute i gärdena, där en grav uppodlades 1915, varvid en stridsyxa av järn hittades. I Hasta finns mindre gravfält på spridda ställen. Vid Årby, Fröllinge, Grönek och på Prästgårdsmarken finns enstaka gravar.

Av den föregående uppräkningen framgår, att fornminnena ligger spridda i ganska små grupper över hela socknen, dock minst uppåt de relativt oländiga skogsmarkerna kring Hesselbyholm.

Fornborgar

finns vid Stenby och Karleby. Av dem är Stenby borg särskilt anmärkningsvärd. Den ligger mitt inne i byn på en bergshöjd med präktiga murar omkring. I dess inre ligger tjocka lager av gammal kulturjord, som visar att bebyggelse funnits inom borgmurarna så länge att det är all anledning tro, att man där skulle kunna få fram fynd, som skulle kunna bestämma borgens brukningstid. Bland annat har hittats en kvarnsten av järnålderns typ. En undersökning på platsen är ett angeläget önskemål, då sådana bebyggelsespår annars är utomordentligt ovanliga i Mälardalens fornborgar.

Runstenar.

Det är anmärkningsvärt att så pass få runstenar hittats ute på Fogdön, där bebyggelsen synes vara så ålderdomlig. I Fogdö socken är endast två hittade. Den ena vid Kråktorp. Stenen är hög och smal (höjd 2,45 m) och ter sig mycket ståtlig, men inskriften är till större delen förstörd: Ofeg och ... läto resa ... än han hade förtjänat. - Den sista frasen utgör slutet på en bön, som är vanlig på runstenarna och lyder: Gud hjälpe hans själ bättre än han hade förtjänat!
- Vid stora Väsby finns en sten med ett kors samt runstensornamentik men inga runor finns nu att läsa och har troligen aldrig funnits. ' Vid Lilla Väsby uppgavs vid 1800-talets mitt att en runsten skulle vara inmurad i en källare.

Kyrkan

är en av de ståtligaste och intressantaste av den sörmländska landsbygdens kyrkor. Detta sammanhänger med att den ursprungliga lilla 1100-talskyrkan, som bestod av tornet och den närmaste tredjedelen av långhuset, blev utnyttjad som klosterkyrka för Sörmlands enda nunnekloster, varom mera berättas nedan. För att motsvara kravet på en klosterkyrka utbyggdes långhuset under 1200-talet till en längd av 35 meter.

Ett minne i kyrkan från klostertiden är en gravsten, som ligger framme i koret och som gjorts för 'domina Ingrid' möjligen en nunna. Även sedan klostret flyttats bort från sockenkyrkan ägde församlingen tydligen resurser nog för att utbygga och förbättra kyrkan. Ej mindre än 5 ovanligt vackra tegelvalv spändes över kyrkorummet vid 1400-talets slut, och redan dessförinnan hade man dekorerat väggarna på 1430-talet med målningar. Under 1600-talet byggdes den ståtliga sakristian samt Bergshammars gravkor på kyrkans sydsida. Senaste utbyggnaden på kyrkan är trapptornet invid kyrkans torn, som uppfördes 1889.

Kyrkans inre smyckas bland annat med flera medeltida bilder. Främst är att nämna det ståtliga triumfkrucifixet från medeltidens slut. Predikstolen är från 1642 och från ungefär samma tid härstammar bänkarna. Det är tyvärr mindre vanligt i sörmlandskyrkorna att hitta bänkinredning av 1600-talets förnäma typ. Den tämligen originella altaruppsatsen är från 1700-talets början. Kyrkan har en ovanligt ståtlig silverskatt, vars pjäser som regel donerats från Bergshammar under 1600- eller början av 1700-talet. Även med ljuskronor, begravningsminnen samt textilier är kyrkan ovanligt rikt utrustad.

Klostret.

Som ovan nämnts låg ett kloster invid kyrkan, av vilket man dock numera icke kan se några spår i terrängen. Klostret härbärgerade cisterciensernunnor och var Sörmlands enda nunnekloster. Det äldsta daterade aktstycket om klostret är ett skyddsbrev, som ärkebiskopen och några biskopar utfärdade 1233, och man har länge antagit att klostret skulle vara grundat omkring 1210.
Emellertid har under de senaste åren kunnat visas, att man har i behåll en avskrift av en jordebok, upptagande klostrets egendomar, vilken måste ha tillkommit någon gång under senare hälften av 1100-talet och utgör den äldsta jordebok vi överhuvud taget äger från Sverige.
Självklart är att klostret måste ha funnits vid den tiden jordeboken skrevs, och gissningsvis kan man förmoda att klostret kom till strax efter århundradets mitt ungefär samtidigt med cisterciensermunkarnas kloster i Julita.
Omkring år 1290 flyttades på initiativ av Magnus Ladulås klostret till Fogdöns östra strand till en utomordentligt vacker plats, som kallades Vårfruberga. Där byggdes klosterkyrka och alla de byggnader, som krävdes för ett kloster. Vid Gustav Vasas kyrkoreduktion indrogs klostret och konungen lät hämta byggnadsmaterial från klosterbyggnaderna till Gripsholm. Klostret ägde vidsträckta jorddomäner, huvudsakligen ute på Fogdön, men redan i den äldsta jordeboken finns uppgifter om jordagods både i Öknebo, Österrekarne och Selebo härader i Sörmland samt i många Upplandshärader.

Vid kyrkoreduktionen övertog kronan eller konungen jordegendomarna, bland annat själva klosterområdet, som sedan dess har varit kronogård, varvid man undvek det gamla, katolskt klingande Vårfruberga och kallade gården Kungsberg. Av klostret återstår nu endast ruinhögar, där man svagt skymtar klosterkyrkan, som varit treskeppig och av högst aktningsvärda dimensioner, ej mindre än 40 meter lång och 20 meter bred.

Boställen.

Kyrkoherdebostället ligger omedelbart intill kyrkan och har icke haft något särskilt namn såvitt nu kan utrönas. Manbyggnaden är nybyggd år 1947 sedan den gamla och mycket starkt ombyggda företrädaren från 1700-talet blivit obrukbar. Militieboställe har funnits vid Sörby för fanjunkaren vid Strängnäs kompani av Södermanlands regemente. 31 soldattorp har funnits i socknen, 30 tilldelade Strängnäs kompani och 1 tilldelat Österrekarne kompani.

Säterier

har funnits vid Bergshammar, Hannemyra, Hesselbyholm, Kungsberg och Lundby.
Bergshammar var säteri redan vid mitten av 1500talet, men tidvis brukades det allenast av bönder och år 1614 säges sätesgården ha "nybegynts" för släkten de la Gardie. Är 1705 kom gården i friherrliga ätten Sacks ägo, inom vilken släkt det gjordes till fideikommiss i början av 1750-talet. Godset kvarstannade i släktens ägo till år 1938, då det såldes. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes på 1720-talet efter ritningar av arkitekten J. G. Destain. Från detta bygge är att erinra om en till synes oväsentlig detalj, nämligen att dubbla fönster infogades i rummen. Det lär vara första gången en uppgift om innanfönster förekommer från vårt land, en oerhörd förbättring i boningsrummens utstyrsel. Gårdens bägge flyglar stod färdiga i början av 1730-talet. - Under fideikommisstiden samlades på Bergshammar ett stort arkiv, bibliotek, rustkammare m. m., som numera förts från gården. Biblioteket t. ex. delvis till Skansens herrgårdsbibliotek i Skogaholm, arkivet till Riksarkivet.

Hesselbyholm lydde under medeltiden till Vårfruberga kloster, men på 1590-talet bildades där ett säteri. Sin storhetstid fick gården då riksamiralen, greve Gustaf Otto Stenbock genom gifte fick gården och där byggde upp ett slott, vars utseende man känner genom Suecia antiqua, ehuru byggnadens höjd där överdrivits. Mycket av 1600-talsslottet finns kvar inne i slottets inre, men på 1780-talet åstadkoms dels en förändring av slottets exteriör, dels en rad vackra gustavianska interiörer i våningen en trappa upp.
I en av flyglarna är inrymt ett slottskapell från början av 1700talet, en liten stilfull kyrkointeriör med ett originellt arrangemang, där predikstolen till pendang fått en liten läktare framme i koret. 1747-1779 var godset fideikommiss inom grevliga ätten Piper. Godset blev 1796 Fideikommiss inom friherrliga Liljencrantzska ätten. Denna karaktär bibehöll det till år 1916.

Kungsberg har ovan omtalats under klostret. Det hade som säteri en av jordprocesser tämligen orolig historia under 1600-talet. Av en handling från 1681 torde framgå, att en del av klosterbyggnaderna då ännu stod upprätt och begagnades som säteribyggnad. Hela godset omfattade då nära 21 mantal och var således en aktningsvärd domän, som på 1680-talet reducerades till kronan. I våra dagar finns på gården en välproportionerad boställsbyggnad troligen från 1700-talet med två flyglar.

Bondebebyggelse.

Något litet av äldre bebyggelse kan framhållas, t. ex. sådana parstugor som vid Grinda, Sörby, Vik eller Väsby.

Bruddräkt.

Socknen har i litteraturen flerstädes observerats på grund av att man ägt god kännedom o kyrkans bruddräkter allt ifrån 1600-talet. De finn tämligen utförligt beskrivna i kyrkans inventarier och en av dem är avbildad i en primitiv teckning från 1800 talets början. Helt nyligen (1947) har också framdragits en serie teckningar av baronen C. Ph. Sack från 1830-talet, som visar ett bondbröllop inom Fogdö socken, där brudens dräkt tydligtvis återgår på gamma tradition inom socknen.

Industri.

I socknen har enligt en rapport från 1800 talets mitt funnits ett tegelbruk samt två väderkvarnar. Någon försöksbrytning av malm har tydligen äg rum inom socknen. Några smärre gruvhål i Askeberget vid Hälleby visar detta. Några uppgifter om nä brytningen ägt rum har ej stått att få. I våra daga finnes en snickerifabrik vid Solberga.

Kommunikationer.

Socknen har icke haft någon genomfartsväg, då den varit omfluten av vatten, me särskilt sedan färjningsmöjligheterna vid Björsund Helgarö blivit förbättrade, har vägen genom socknen blivit en omtyckt turistväg. I äldre tider strök den stora Mälarvägen förbi norr om socknen. På den förde fartyg sommartid och foror vintertid Bergslagens malm, Rekarneslättens säd och Eskilstuna smiden till Stockholm. Som en station på denna väg låg torpet Klubben, vilket var en beryktad krog för sjövägens trafikanter. - Socknens telefonstation heter Fogdö, posten kommer över poststationen i Strängnäs.

Allmänna inrättningar.

Skolor finns vid kyrkan och vid Väsby. Ålderdomshemmet ligger vid kyrkan och är inrymt i skolbyggnaden som fungerade före 1878. Vid kyrkan ligger sockenstugan. Vid Bärby finns en predikolokal för Sv. Missionsförbundet. Idrottsplatsen ligger på Lundby ägor. Vid Hesselbyholm finns en skjutbana för Fogdö-Helgarö livaktiga skytteförening. Ett slags bygdegård för Hesselbyholms anställda har år 1948 inretts i en av gårdens äldre byggnader.

Större allmänna fonder.

Friherre Aug. W. Stiernstedts fond år 1873 "till kläder, föda och böcker" åt skolbarn under Hesselbyholm 7.000 kr, friherrinnan Stiernstedts gåva år 1895 till understöd åt behövande 17.970 kr.

Befolkningsrörelsen

framgår av följande siffror: 1750 -1.012, 1775-1.065, 1800-1.237. 1825-1.336, 18501.338, 1875-1.343, 1900-1.214, 1925-1.190, 1948-760. Taxeringsvärdet var år 1946 för jordbruksfastighet 2.836.100 kr och för annan fastighet 667.000 kr.

Litteratur.

Sockenkyrkan finns beskriven i serien Sörmländska kyrkor under nr 47 (förf. E. Bohrn). I Sörmlandsbygden 1931 finns utdrag ur sockenstämmoprotokollen sid. 29-34 samt en byordning för Fogdö sid. 35-39. Klostret beskrivs av E. L. Larsson i samma ärg. sid. 16-28. Den ovannämnda jordeboken är publicerad av Folke Ossiannilsson-Dovring dels i Vetenskapssocietens i Lund årsbok 1945 dels i Sörmlandsbygden 1947 sid. 85-90. Bruddräkten i socknen är beskriven dels av A. Billow i Fataburen 1917 sid. 49-70, dels av Sten Lundwall i Fataburen 1947 sid. 85-90, varvid han publicerat den ovannämnda sackska bröllopsteckningen. Litteraturen om Bergshammar och Hesselbyholm finns angiven på annan plats, men här måste särskilt påpekas två herrgårdsskildringar, som bildar en intressant och givande läsning om socknen. Det är dels Albert Engström: Ränningehus, vilken skildrar Hesselbyhohn under detta täcknamn. Julia Svedelius har i Vad Mälaren speglat, ett stort historiskt material från socknen. Vidare är mycket snart att vänta en större skildring över Hesselbyholm av ö. Tigerstedt.

Bevarade kyrkböcker.

Husförhörslängder 16881709, 1728-. Födelse- och dopbok 1681-. Vigselbok 1681-. Död- och begravningsbok 1681-. Sockenstämmoprotokoll 1681-1751, 1753-. -
i. s.

Tillbaka till innehållsförteckningen

Jordbruk på Tosterö i Fogdö socken

Boda

Tax-värde 20.800. Areal: 30 har, varav åker 16,5, övr. mark 13,5. Jordart: svartmylla o. lera. Manbyggn. uppf. omkr. 1837. Ekon.-byggn. uppf. 1900. Djurbes.: 2 hästar, 10 kor o. 2 ungnöt. Äg. : Domänstyrelsen. Arr.: Erik Gustaf Widlund, f. 1893, s. t Gustav Widlund o. h. h.; g. m. Signe Lindström. Barn: Gösta o. Lars Erik.

Brunnsåker

Tax.-värde 52.100. Areal: 109,3 har, varav åker 29,8, skog 73 (barr- o. löv-). Jordart: lera, mylla o. dyjord. Manbyggn. uppf. i början av 1700-talet, tillb. 1859, renov. 1945. Ekon.-byggn. uppf. i slutet av 1800-talet. Djurbes.: 2 hästar, 1 unghäst, 20 kor o. 5 ungnöt. Äg. : Fru Olga Maria Carlson, f. 28-9-98 i Torsåker, d. t. Erik Boim, f. 1875 i Torsåker, Gävl., d. -40, o. h. h. Maria, f. Hellström 1870 i s. s :n, g. iii. Carl Ruben Emanuel Carlson, f. 1896 i Torshälla, d. -24, s. t. Axel C., f. 1863 i Julita, o, h. h. Anna Sophie, f. Jansdotter 1859 i Torpa, d. -19. Barn: Thorbjörn, f. 1922, Lars-Ola, f. 1929. Arr. : Folke Sjöberg, f. 28-4-07 i Västerås, s. t. Karl Erland Sjöberg, f. 1879, o. h. h. Hilda Otilia, f. Eriksson 1879; g. m. Birgitta Kristina Elisabet Nyqvist, f. 6-3-14, d. t. Karl Leander Nyqvist, f. 1877, o. h. h. Vilhelmina Elisabet, f. Karlsson 1878. Barn: Leif Folke, f. 9-10-40, Alf Sören, f. 24-l-43, Alf Ellert, f. 19-7-45.

Brunnsåker tillhörde fordom Vårfruberga kloster, kom sedan i kronans ägo och lydde då under Kongsberg. Fram till 1943 bestod B. av två brukningsdelar, Brunnsåker Källtorp och Brunnsåker Segertorp. B. Källtorp ägdes under mitten av 1700-talet av Erik Larsson, i vars släkt den genom arv och gifte förblev till 1943, då Karl Fredrik Karlssons stärbhus sålde gården till nuvarande ägaren. B. Segertorp), som 1938 inköptes av nuv. ägaren från Wilhelm Erikssons stärbhus, har tillhört denna släkt sedan 1700-talet.

Emaus

Tax.-värde 18.000. Areal: 23,8 har, varav åker 15. Jordart: mylla o. lera. Man.-byggn. uppf. 1939. Ekon.,byggn. uppf. 1940. Djurbes.: 2 hästar o. 9 kor. Äg.: Domänstyrelsen. Arr.: Gustav Alfred Fridolf Karlsson f. 1899, s. t. Karl Alfred K., f. 1868, o. h. h. Anna, f. Eld; g. m. Edit Magnusson. Barn : Gärda, f. 1929, Ruth, f. 1930, Nils-Gustav, f. 1932, Birgit, f. 1936, Bertil, f. 1944 . Nuv. arr. innehar arrendet sedan 1931.

Skåninge, Stora

Tax.-värde 26.500. Areal: 67,8 har, varav åker 18, skog 35, övr. mark 14,8. Jordart: lera o. dyjord; arealen delv. täckdik. ; 6-årig växtföljd. Manbyggn. uppf. på 1700-talet, tillb. 1906, en mindre suiga i början av 1880-talet. Ekon.-byggn. uppf. : stall 1890, ladug. 1885, magasin 1890. Djurbes.: 2 hästar, 7 kor o. 3 ungnöt. Äg. : Hem.-äg. August Hjalmar Pettersson, f. 8-4-73 å gården, s. t. Erik P., f. å Valnäs, Fogdö, d. -02, o. h. h. Britta Christina, f. Stefansson: g. m. Hilda Gustavsson, f. 31-3-81 å Säby, Aspö, d. t. Johan G., f. 1850 i Eskilstuna, d. -97, o. h. h. Johanna, f. Pettersson 1847 i Eskilstuna, d. -12. Barn: Ingrid, f. 1912 (g. m. Sigfrid Liindberg, f. 1909. Barn: Ulla, f. 10-9-31, Harry, f. 11-8 -39), Bernhard, f. 14-4-18 (g. m. Ingegerd Syrén), Karin, f. 24-1-25 (g. m. Allan Johansson).

St. Skåninge har varit i släktens ägo sedan 1700-talet. Den nuv. ägaren erhöll gården 1924 genom arv från sill moder. Hans fader erhöll 1865 1/8 av gården genom gifte och hans moder ärvde den på sin tid från sin fader, nuv. ägarens morfar, Per Stefansson. Dennes fader, Stefan Persson, stod som ägare till gården vid ett laga skifte 1810. Från hans tid finnes bevarad en lantmäterikarta, daterad 1752.
Gården arrenderas numera av svärsonen, Sigfrid Lundberg.

Skåninge, Lilla

Tax.-värde 20.400. Areal: 52 har, varav åker 14, skog 26 (barr o. lövskog), övr. mark 12. Jordart: lera o. mulljord; arealen delv. täckdik. Manbyggn. tippf. 1872, en mindre stuga omkr. 1850, tillb. o. renov. 1947, inneh. 2 r. o. k. Ekon.-byggn.: nyb. 1924. Djurbes.: 2 hästar, 7 kor o. 2 ungnöt. Äg. : Hem.-äg. Karl Alfred Eriksson, f. 20-l-85 å gården, s. t. Arvid E., f. 1848 å s. ställe, d. -20, o. h. h. Albertina, f. Eriksson; g. m. Hulda Charlotta Andersson , f. 10 5-90 å Årby, s. s:n, d. t. Johan Alfred A., f. 13-2-60 å Prästgården, s. s:n, o. h. h. Anna Lovisa, f. Thunholm 1857 å Betlehem, Tosterö. Barn: Karl Gunnar, f. 3-6-19, Ture Lennart, f. 28-4-27.

Gården har varit i släktens ägo sedan 1700-talet. E. övertog gården 1918 efter sin fader, som i sin tur 1869 övertog den efter sin fader, Per Erson. Tidigare hade gården tillhört kronan som dagsverkstorp under Kongsberg.

Österäng med Italien

Tax.-värde 13.500. Areal: 43 har, varav åker 10, skog 25, övr. mark 8. Jordart: sandbl. lera o. mylla; åkern delv. täckdik.; 7-årig växtföljd. Manbyggn. uppf. på 1870-talet. Ekon.-byggn.: stall, ladug. uppf. 1907, övr. byggn. i slutet av 1800-talet. Djurbes.: 1 häst o. 6 kor. Traktordrift. Äg.: Hem.-äg. Elis Hugo Eklund, f. 10-3-98 å Kungsberg, Fogdö, s. t. Karl Fredrik E., f. 1852 i Åker, o. h. h. Augusta Charlotta, f. Blomberg 1862 i Rocklänna , Länna, d. -29; g. m. Tora Lagerkvist, f. 7-4-01, å gården, d. t. Olof Petter Johansson, f. 1-7-60 i Säffle, o. h. h. Edla Charlotta, f. Karlsson 19-5-65 å gården. Barn: Ruben Hugo Börje, f. 1929, Hans Gunnar, f. 1931, Allan Tore, f. 1933, Sten Olof, f. 1934, Kerstin Olivia, f. 1942,

Gården Österäng inköpte E. 1944 av Torslunds stärbhus och år 1934 övertog E. gården Italien, som varit i fru E:s släkt sedan början av 1800-talet.

Tillbaka till innehållsförteckningen

Vansö socken

Sockennamnet

finns i en avskrift av Fogdö klosters äldsta jordebok, som går tillbaka på ett original från 1100-talets slut. Det skrives där 'Wanseo'. Under 1300~ talet finns formerna 'wansø' (1304), 'vansøø' (1310) etc. Namnet är dunkelt. Som en gissning kan framföras två diametralt motsatta förslag. Antingen kan namnets förled gå tillbaka på det 'van', som även förekommer i det nutida ordet 'vän', d. v. s. 'den väna eller trivsamma ön'. Tänkbart är också, att ordet skall sammanställas med det 'van', som finns i vanmakt. Under den förutsättningen skulle betydelsen bli 'den fattiga ön'. I bägge fall kan namnet ha bildat en parallell eller en motsats till grannsocknens namn Fogdö (= den bördiga ön). Socknen har sedan gammalt varit en självständig församling med Härads socken som annex. Är 1678 blev socknen prebende till biskopen i Strängnäs.

Mantalet

är 34 7/8, arealen 2.667 har, varav 1.535 har odlad jord, vilket utgör 58 proc. av totala arealen, fördelad på 71 brukningsdelar, varav ingen på mer än 100 har. Procenttalet odlad jord är ovanligt högt och överträffas i landskapet endast av några av Rekarnesocknarna, nämligen Hammarby (71 proc.) och Jäder (64 proc.). Länsstyrelsens förslag till kommunindelning innefattar, att de tre socknarna på Fogdön jämte Härads socken skall utgöra en storkommun.

Topografi.

Större delen av socknen ligger på södra tredjedelen av Fogdön. En liten utmark äger socknen på Tosterön tvärs över Strängnäsfjärden. Fogdödelen av socknen består i huvudsak av ett slättland något sönderbrutet av moränåsar med markerad utsträckning i öst-västlig riktning. Endast enstaka hällar av gnejs träder i dagen. I Tosterödelen finns betydligt mer av berg. Strängnäsfjärdens östra strand består nämligen av en förkastningsbrant, som vållat att Tosterön stigit i höjden. Största djupen i Strängnäsfjärden går ned till 12 m. De högsta topparna på bergen invid Strängnäsfjärden på Tosterön i Vansö socken torde nå cirka 50 m ö. h., och medelhöjden i denna del av socknen ligger över 30 m.

Berggrunden.

i denna del av socknen är av gnejs. En grusås börjar vid Sanda och följer stranden en kilometer mot norr.

Bebyggelsehistoria.

Det äldsta fyndet vi känner från socknen är en prydnadsnål från bronsåldern, funnen vid Eneby . I övrigt får vi gå fram till tiden efter Kristi födelse för att finna några spår efter forntidens bebyggelse. Intressantaste fornminnesområdet i socknen ligger i socknens nordligaste hörn, vid Husby.
Som omtalats flerstädes i dessa sockenbeskrivningar, har de gamla Husbyarna i Mälardalen varit kungsgårdar, som sveakonungarna besökt vid sina färder i landskapet. I byn låg konungens hus, varmed i första hand troligen avsågs de visthusbodar, där naturaskatten insamlades av konungens fogde. Några spår efter denna forntida kungsgård kan nu inte uppvisas, men invid byn ligger den s. k. Kråktorps hög eller Husby hög med en diameter av 35 m samt en höjd av 5 m. Den är omgiven av ett gravfält med 72 gravar uti och strax sydväst därom ligger ytterligare 87 gravar.
- Husby hög undersöktes år 1919 av sedermera professor Sune Lindqvist och visade sig innehålla mycket torftiga rester efter en eldbegängelse. Som gravurna fungerade ett enkelt kokkärl av lera och. av bilagda föremål fanns ingenting annat av intresse än ett par trasiga kammar samt ett antal spelbrickor. Bägge dessa föremålsgrupper är vanliga i folkvandringstidens gravar och graven bör kunna dateras till 600-700-talet e. Kr.

Genom en falsk historisk tradition har kung Ingjald IIIrådes namn kommit att knytas till denna forngrav. I början på 1800-talet arbetade historieprofessor J. H. Schröder med att åstadkomma en historisk beskrivning över Södermanland, som emellertid aldrig kom att bli tryckt. Han kombinerade därvid fornborgen vid Rällinge i Helgarö socken på Fogdö med det Ränninge, där Ingjald Illråde uppges ha bränt sig inne med sin dotter. Med stöd av denna fullständigt tillfälliga ljudlikhet hos namnen ansåg professor Schröder sig icke endast kunna konstatera var kungen brände sig inne, utan även var han fått sin gravplats. Han valde helt enkelt närmaste stora gravhög och gjorde den till kung Ingjalds grav. Denna lösliga teori publicerades av Schröder i ett särskilt historiskt meddelande och har sedan dykt upp i olika historiska beskrivningar.

Fornminnen finns i övrigt på snart sagt varje moränbacke i socknen såsom vid Ekna, Bränn-Årby, Stora Eneby, Lagnö, Hålby, Kinger, Valla, Åsby, Vältesta, Hyvena, Mora och