Forskning pågår !?




Nedanstående lista på små forskningsarbeten rörande hembygden är Rune Anderssons högst subjektiva urval delvis grundat på några timmars bläddrande i äldre exemplar av Sörmlandsbygden.
Det är ganska lätt att i dessa och liknande skrifter hitta bra uppslag, oftast med flera källhänvisningar. Årsboken Sörmlandsbygden brukar dyka upp på Tolv korgar, Teknikens Hus eller någon annan loppmarknad.

Tips från läsekretsen mottages tacksamt, gärna per e-post till: Rune Andersson



Bert Edenholm har bidragit med en uppsats om en forntida färdväg norrut från Aspö kyrka till Agnesund, titta närmare på En forntida färdväg på Aspö

Vårfruberga kloster och dess underlydande gårdar på Tosterön. Se Olle Lorins skrift Eskilstuna genom årtusenden, Eskilstuna-Kuriren 1999 samt artikeln "Fogdönunnorna och deras kloster" i Sörmlandsbygden 1985. Personer med intresse och inriktning på detta område: Bert Edenholm, Ruben Eklund och Hans A. Lidén, Historiska muséet.

Bevakning av alla typer av arrangemang, tips om intressanta sevärdheter i dels vår omedelbara närhet och dels i Mälardalen i sin helhet - från Örebro till Stockholm och från Nyköping till Uppsala. Det kan röra sig om allt från Robert Wells till utgrävningar vid ett motorvägsbygge. Tipsen bör förmedlas via e-post. Kontakta Rune Andersson.

Tegelbruken på Aspö och Tosterö. Bert Edenholms artikel i Sörmlandsbygden 1993 kan vara en bra ingång, så även artikeln om taktegelstämplar i Sörmlandsbygden 1986. Utöver de kända tegelbruken vid Sanda och Säby, lär det ju även ha funnits ett tegelbruk vid Ryssgrav.

Resterna av en skvaltkvarn som legat några hundra meter SV Svedäng syns tydligt inklusive dammvallar i terrängen c:a 50 m öster om 55:an. I närheten har vi Kvarntorp och lägre upp i bäcken finns Dammkärr. Finns något samband? Något att dokumentera? Något som kan sättas i drift?

Intervjuer med "de gamle". Bandspelare är här det givna verktyget. Birgitta Hennerstedt har säkert tips om lämpligt tillvägagångssätt. Birgitta Hennerstedt har dessutom redan gjorda bandinspelningar som väntar på att bli överförda till datormiljö för ev. publicering på Internet.
Frivilliga, ett steg framåt marsch!

Om systrarna Hall på Björktorp. Hur uppfattades dessa damer från Stockholm av de omkringboende? Kanske Ruben Eklund kan ge ledtrådar och förstås artikeln i Sörmlandsbygden för år 2000.

Producera en vägledning för turister. Fogdö hembygdsförening har haft en sådan sedan flera år tillbaka, hör med Bernt Jonsson, Kinger Vansö. Se även Sörmlandsbygden år 1988 del 1.

Hemsidesutvecklingen behöver hjälp med att överföra dokument och bilder som finns hos Birgitta Hennerstedt till datalagrat format. Vänd er till Rune Andersson, ansvarig för denna sida.

Hur uppstod de bibliska gårdsnamnen på Tosterön; Emaus, Jerusalem etc. Ruben Eklund är intresserad och kan ge vägledning.

Var låg drottning Hedvig Eleonoras (Karl X Gustafs gemål) lustslott på Magerö? Finns lämningar kvar?

Återinventering av fornlämningar. Inmätning av dessa med GPS-mottagare. Dokumentation och fotografering av nuvarande status samt förslag på ev. åtgärder. Birgitta Hennerstedt har beskrivningar. Rune Andersson kan ge ytterligare upplysningar. Se t.ex. Runstenar i Södermanland, Södermanlands muséum 1984, som innehåller våra mest kända runstenar.

Var låg skeppsvarvet vid Kyaviken som omtalas på sid 60 i Ivar Schnells bok Tosterö kommun?
I Sörmlandsbygden 1991 återfinns på sidan 41 en artikel om skeppsbyggnadsverksamhet i våra trakter:
I samma artikel talar man också om fartygsförekomst i Mälaren, kan det inte vara något att forska i? Se sidan 48 - 50 i samma bok. Vilka båtar fanns registrerade på Aspö och Tosterö?

Kalkbrotten vid Norrsta. Vem forskar i dessa? Lämplig ledtråd är som vanligt Ivar Schnells Tosterö kommun, sid 61. Position enligt RT-systemet: O:1568340, N:6595770.
En ytterligare ledtråd finns i särtrycket ur Svensk Botanisk Tidskrift 1991, som förresten är en mycket noggrann genomgång av vegetation och flora på Tosterö, Aspö och Oknö. Här finns kalkbrotten omnämnda och dessutom en referens till Fries, J.O. & Karlsson, V. 1864, Sveriges Geologiska Undersökningar 10, Stockholm.
Det ryktas också om en järnmalmsgruva i samma område, har gårdsnamnet Hyttan någon betydelse i detta sammanhang? Klicka på Gods och gårdar 1949 och sedan på Aspö socken, gå sedan till rubriken Industrier - där finns Hyttan omnämnt.
Kalk är ju för övrigt en nyttig ingrediens vid masugnsdrift. Ingen ledtråd kan lämnas, kanske Jernkontoret vet något?