Historik om Aspö och Tosterö


Följande är en beskrivning, författad av Lars Thor, av Aspö-Tosterö i "modern" tid, som ingår i Ivar Schnells Tosterö kommun, Södermanlands hembygdsförbunds sockenbeskrivningar för hembygdsundervisning nr 22. Skriften är från 1988 och de senaste 10 - 15 årens händelser återstår att fylla i.

Kommunsammanläggningen.

Vid nyåret 1971 upphörde Tosterö kommun efter att ha existerat i tjugoett år. Kommunen uppgick då tillsammans med övriga s.k. storkommuner inom kommunblocket, städerna Strängnäs och Mariefred, samt Åker, Stallarholmen och Vårfruberga i den nybildade Strängnäs kommun.

Sista kommunalfullmäktigesammanträdet hölls i Tosterö skola den 11 december 1970. I samband med en julsupé den 28 december tilldelades fyra kommunalpolitiska veteraner guldmedalj/ guldklocka för sina insatser: kommunfullmäktiges ordförande yrkesläraren Torsten Göransson, kommunalnämndens och socialnämndens ordförande arrendatorn Karl-Gustav Hennerstedt, byggnadsnämndens ordförande ingenjören Carl-August Stenström samt hemhjälpsnämndens ordförande skötaren Svea Degerö. Tosterö kommun hade vid kommunsammanläggningen den lägsta kommunalskatten i länet (9:-/skattekrona).

Utvecklingen på södra Tosterön. Bresshammarsområdet: 1969 startade utbyggnaden av Bresshammarsområdet. Under några års tid uppfördes ett 30-tal naturskönt belägna villor och 1972 byggdes 18 radhus av Byggnads AB Herman Larsson vid Flodins väg. Hösten 1980 köpte Strängnäs kommun ca 90 ha skogsmark tillhörande Bresshammars gård av stiftet för 2,2 milj. kronor. Strängnäs kommunfullmäktige antog i oktober 1986 Områdesplan Tosterö SV, vilken bl.a. omfattar Sundby, Bresshammar, Enhammar och Knäppinge. I mars 1987 antogs stadsplan för större delen av det gärde tillhörande Bresshammar, som ligger mellan Abborrberget och Tosterö skola. Där kommer att uppföras ett hundratal bostäder. På markområdet närmast transformatorstationen vid Abborrberget uppfördes i enlighet med en äldre plan 36 lägenheter, som blev inflyttningsklara sommaren 1988.

Sundbyområdet: Den psykiatriska sjukvården, som haft staten som huvudman, övertogs 1967 av Landstinget. Södermanlands läns landsting tog då över driften av Sundby sjukhus men byggnaderna förblev i statens ägo. Några vårdavdelningar renoverades till modern standard och man satsade på ökade personalresurser. Patientantalet minskades succesivt genom ökande öppenvård och genom att angränsande landsting, som nyttjat Sundby alltsedan 1922, började bygga upp egen psykiatrisk sjukvård på hemmaplan.

1979 föreslogs i en utredning att Sundby sjukhus skulle avvecklas. Landstinget beslöt 1982 att sjukhuset skulle upphöra och att avvecklingen skulle vara verkställd hösten 1988. I praktiken hade verksamheten upphört hösten 1987 och ca 800 anställda hade fått andra anställningar, många utanför Strängnäs kommun.
När sjukhuset hade som mest patienter, under mitten av 1950-talet, fanns ca 1.300 patienter på Sundby med sekundärsjukhusen Rosöga och Ribbingelund. 1982 beslöt Strängnäs kommun att köpa ett markområde intill Mälaren vid Sundby av staten och sälja vidare för uppförande av hotell.

På hösten samma år presenterades planer på en mässanläggning vid Sundby och Diös Bygg AB framförde också sitt intresse av att köpa hela sjukhusområdet. I maj 1983 invigdes O'Henrys Hotell Mälaren och våren 1984 var Anders Diös med och tog de första spadtagen för det blivande Mälarforum. I oktober invigdes hallen med fotbollsmatchen Djurgården - Leeds. Samtidigt med att sjukhuset avvecklats har företag med varierande sysselsättningar flyttat in i de friställda lokalerna. Under 1988 uppläts delar av det gamla sjukhuset till flyktingförläggning.

Sandaområdet: I fritidshusområdena vid Sanda har en fortsatt permanentbosättning pågått. 1981 uppförde Byggnads AB Bröderna Johansson 7 st villor för permanentboende i Sanda.

Jordbruksrationaliseringen.

Rationaliseringen av jordbruket har fortskridit. Många tidigare bärkraftiga jordbruk har lagts samman och antalet personer sysselsatta i "modernäringen" har minskat påtagligt. Trädgårdsnäringen har utvecklats och alltfler gårdar kompletterat driften med odling av grönsaker, bär och frukt. "Självplockning" av främst jordgubbar har gjort Aspö känt som ett trädgårdscentrum i Mälardalen.

En del gamla bostadshus har förvandlats till sommarbostäder. Under senare år har också en ökad permanentbosättning skett. Några nya fritidshusområden har inte tillkommit men utbyggnaden har fortskridit i områdena vid Märinge, Sanda, Björktorp, Brunnsåker, Morrarö, Viksäng, Torparudden och Krissbosundet.

Fideikommisset Säby upphör.

Enligt en lag från 1963 stadgas, att när den, som var fideikommissarie vid lagens ikraftträdande dör, upphör fideikommissen. Säby, som varit i Wrangelska ättens ägo sedan 1712 upphörde alltså som fideikommiss vid Helmuth Wrangels död 1977. Egendomen såldes 1979 till Ludvig af Ugglas. I maj samma år höll dödsboet en mycket uppmärksammad och välbesökt auktion vid Säby.

Affärslivet.

Sanda Handel, som startades år 1935 av Emma Olsson, upphörde 1966. I november 1975 överlät Evert och Greta Karlsson Aspö Handel till Eva Lindblad och Birgitta Östlund. makarna Karlsson hade då bedrivit sin affärsrörelse under 31 års tid och varit postombud nästan lika länge. Lindblad och Östlund drev affären till hösten 1978.

Konsum, som drivit affär på Abborrberget sedan det första hyreshuset uppfördes där under 1950-talet och tidigare haft "kiosken" på Vargholmen - lade ner affären 1987. En ICA-handlare övertog då rörelsen.

Ny Strängnäsbro.

Efter flera årtiondens kamp av bl.a. kommunalmännen på Tosterö kom arbetet med en ny bro igång 1978. Starten skedde med utgrävning av ett 1.200 m 2 stort gravfält vid Stenby. Ett 60-tal gravar, de äldsta från 400-talet, grävdes ut för att ge plats för den nya brons landfäste och pelare. Några tärningar av ben, en svärdsknapp, glaspärlor samt skärvor av lerkärl var vad man fann.

Den 29 oktober 1981 invigdes den 1.162 meter långa bron av landshövding Bengt Gustafsson i närvaro av ca tusentalet intresserade. Kostnaderna för bron och anslutningsvägarna uppgick till 70 miljoner kronor. Den gamla Strängnäsbron, som efter nya brons tillkomst fått namnet Tosteröbron, renoverades sommaren 1983 och försågs då med en "utanpåliggande" gång- och cykelbana.

Debatterade händelser.

Myceltippen vid Edeby: Mycket omdebatterad och kritiserad av ortsbefolkningen blev den myceltipp, som dåvarande KABI etablerade vid Edeby i september 1970. Man klagade på den stinkande lukten samt främst risken av att förorena grundvattnet och Björndalsviken. I november 1972 avslutades deponeringen av avfallet från penicillintillverkningen. Dammarna fylldes med sand och ovanpå sattes 3.000 granplantor.

Sommarland: 1983 presenterade några affärsmän planer på ett Sommarland i våra bygder. Först var ett område vid Strängnäsbrons landfäste intill Stenby skans aktuellt. Senare ansågs Botholm bara att föredra. Stadens affärsmän tillstyrkte förslaget. Men det gjorde varken Aspö- eller Tosteröborna. Något Sommarland - utöver det sedan urminnes tid existerande - blev det inte.....

Arnöbornas färjeförbindelse: Trots starka protester från de boende på Arnö flyttades deras färjeförbindelse - från Upplandssidan, dit Arnö också hör - till Oknö på,.Sörmlandssidan år 1983.

Hembygdsföreningen.


Aspö-Tosterö Hembygdsförening startades 1955 och har sedan dess haft tre ordförande: Elof Hallstan, Hemming Wadenstein och f.n. Birgitta Hennerstedt. Föreningen driver hembygdsmuseum i det gamla sockenmagasinet, har renoverat väderkvarnen vid Bädarn, har röjt gravfält m.m. samt insamlar fortlöpande uppgifter angående bygden.