Beskrifning om Södermanland af J.P.Tollstorp Stockholm 1837 hos A.Wallin:
Den 24 juli 1835.
Man färdas från Strängnäs öfver sundet till Sundby på färja. Utsigten öfver fjärden mellan Tosterön och Wansö med många öar beströdda, af Strängnäs stad och de höga berg som omgifva den är förträfflig. Icke hundra steg från stranden träffar man murar, dels öfvervuxna, dels liggande i dagen. Man kan ej sluta till någon grundritning. utom på ett ställe der ett kapell tycks hafva stått, men det hela gifver till känna både större och mindre byggnader.
Enligt folksägen har här fordom varit ett kloster, men någon annan upplysning derom har jag ej kunnat inhämta. Udden är bergig dels kal, dels betäckt med småskog. När man aftager från vägen till venster kommer man ner från höjden på Bresshammars äng. Den är ganska stor, bördig och behaglig; på ena sidan följer den sjön; för öfrigt omgifven af berg. Den är mycket högtidlig genom de gamla, stårliga och majestätiska ekar der växa. En af dem var vid roten tolf alnar i omkrets.
Derifrån uppklättrada jag på ett högt berg, der traditionen omtalar en skans under namn af Stenby borg, som det förmodas i Esternas tid. Stället har varit därtill ganska tjenligt.
Toppen liknar en platå af cirka 125 alnar i längd och 50 i bredd. Mot sjösidan har den ett naturligt försvar i bergets branta, nästan lodräta sida. På sluttningen at de andra sidorna och i synnerhet i mera öppna ställen ligga stenhögar i rader, så förfallna och förstörda, att de blott här och der likna lagda murar, men af det hela kan man med all säkerhet sluta att här varit en befästad plats efter forntidens äldsta råa försvarsanläggning.
Folkets sägen här omtalar en borg mitt öfver vid Eldsundet, som skulle svara mot denna, för att försvara inloppet; märkvärdigt nog med ryktetn på andra sidan öfverensstämmande, men der finnas mästan mindre ruiner. Derifrån tog jag vägen genom skogen till Rosendal.
Trakten härifrån förbi Svedäng till borgen som möta vid ändan af viken af Hornsudden är utomordentlig angenäm. Stora ängar och åkerfält, hög och yppig löfskog af flera slag hvaribland mycken ek. utsigten öfver sjön åt Selaön, hvars stränder blicka fram mellan den kedja af öar, som sträcker sig från Tynnelsö till ön Mårarön och vikarna vid Hornsudden gifva en rik omväxlig att man icke gerna kan beskrifva den. De lägre trakterna mot sjön äro uppenbart ett lån af hafvet i sednare tider; ty vattnets svallning på bergen som stöta intill sjön visa ett högre vattenstånd. Ännu händer det att de vid stora vattenflöden öfversvämmas. Jorden är högst fruktbärande, hvetet och rågen voro förträffliga. Timotheifälten stodo höga som rågåkrar.
Magerö ligger högt. Från berget ofvanom har man en herrlig utsigt öfver båda vikarna. Derifrån gick jag ned öfver en ganska stor äng och kom upp på ett berg som ligger midt för Edeby. Karaktersbyggningen der med sin frontespiece synes hvila på trädtopparna, en behaglig anblick.
Borgholms berg är märkvärdigt. Der äro minnen från både hedendom och sednare tider. Uppenbart har här varit skansar. Läget dertill förträffligt. På ena sidan ligger sjön, på den andra går vid dess fot en äng och vid ändan en mosse. Det har i sednare tider varit kringflutet.
Berget har 8 i 900 alnar i längd på 2 á 300 alnars bredd. Mitt på sträckan ligger en höjd hvarifrån utsigten är förträfflig. Murar efter byggnader synas. Här har förr varit ett lustslott kalladt Borgholm. Drottning Hedvig Eleonora vistades här ofta har varit mycket förtjust af ställets behaglighe, gifvit det många smekor, ofta kallat det sitt herrliga Magerö. Här säges att både Selasocknarna, Tynnelsö och Bergshammar lydt under Magerö, men detta är origtigt, ty blott delar af Selaön hafva tillhört kronan och Bergshammar har i flera hundra år ägts af adeliga familjer. Men 1628 erhöll Maria Eleonora, Gustaf II Adolfs gemål, Tynnelsö och enligt ett annat bref af samma kung fick hon Magerö till skänks. Förmodligen har hon äfven erhållit kronans inkomster af förenämnda ställen.
Nära Wiksäng ligger en kulle, litet från landsvägen till venster från Strängnäs. Vid dess fot fanns under plöjningen i en åker för circa trettio år sedan ett handtag av guld, liksom till en koffert. Bonden skall efter berättelse lämnat det till gördelmakare Br..ck (medveten kryptologi?) i Strängnäs och blifvit avspisad med ett par ringar. För resten lärer köparen tillhandlat sig en gård i staden.
Vid Edeby är en hälsokälla belägen, som förr varit begagnad, men i sednare tider en mötesplats vid midsommarafton. Som oordning förefallit har äfven detta upphört. Rosendal, Svedäng, Edeby, Magerö brukas af inspektor Svedberg, en ganska driftig jordbrukare.